- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
3

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ögonblick kom riksdrotset med alla de handlingar, som innehöllo
konungens sista vilja. De öppnades den ena efter den andra af
hertigen och riksdrotset; jag stod under denna tid och talte med
grefve Oxenstjerna och Håkansson. Plötsligen kallade hertigen
oss fram, med en orolig och missnöjd min, och sade, i det han
visade oss kodicillen till testamentet [1]: »Hvad vill detta säga?
Det är alldeles obegripligt: å ena sidan upphäfver icke denna
kodicill den artikel i testamentet, som tillerkänner mig
förmynderskapet; å den andra uppdrager den rikets styrelse under
minderårigheten åt den nuvarande regeringen, på samma fot som
den nu eger bestånd. Ni insen således, mina herrar, att det är
en förmyndareregering, som hvarken är gjord för er eller för
mig, och att, om vi skola följa kodicillens ordalydelse, ingenting
kan göras». — Jag yttrade då några ord, för att förklara den
verkliga mening, som jag ansåg att detta aktstycke innebar. —
»Det är godt och väl, svarade hertigen, men antingen måste
man hålla sig till ordalydelsen eller också helt och hållet
annullera denna handling. Jag kan icke vara regent på detta sätt,
och jag skall därom afgifva min förklaring».

»Alla började då taga till orda för att lugna hans
häftighet, utom baron Taube och jag. Jag vet icke hvad denne tänkte.
Hvad mig angår, så kunde jag icke ogilla H. K. H:s tankegång,
men jag ville se hvad de andra skulle säga därom och hvad
hertigen önskade fatta för beslut. Slutligen, efter åtskilligt tal,
som icke ledde till något resultat, föreslog jag hertigen att fatta
det beslut, som bäst skulle öfverensstämma med salig konungens
verkliga och kända önskningar, med hertigens eget intresse och
statens väl, att nämligen icke fästa sig vid kodicillens bokstaf,
utan vid dess anda, och icke betrakta den såsom något annat
än en förklaring eller en modifikation af testamentet [2]. Han
afbröt mig och sade: »Nä väl, mina herrar, om I viljen gå in
på det förslag, som jag vill göra eder, så skall allting mycket
väl kunna reda sig, och jag skall vara så belåten därmed som


[1] Se detta arbete, I: 403.
[2] På ett annat ställe har Armfelt på följande sätt närmare förklarat
meningen med denna kodicill, hvars form innebar en så gifven motsägelse
med konungens testamente: «Det var icke konungens mening att minska
sin brors makt, utan endast att gifva honom en ständigt beståndande konselj,
hvari han ensam skulle hafva beslutande rätt ... Dess medlemmar skulle
icke ha någon annan rättighet än att göra regenten föreställningar och
afgifva utlåtanden, hvilka de kunde låta inflyta i protokollen; och dessa skulle
en dag läggas under den unge konungens, kanske äfven under ständernas
ögon«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free