- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
30

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helst då tilllälle syntes erbjuda sig att genom ett bestämdt
uppträdande bidraga att göra slut på Frankrikes förmynderskap i
Tyskland. För att verka härför, var konungen beredd att öfver
Regensburg resa till Wien.

I det bref, som Armfelt nu medförde till kejsar Frans
och som han öfverlemnade i enskild audiens, uttalade konungen
på det bestämdaste sina sympatier för Österrike i denna tvist;
och i ett följande bref, till Armfelt (dateradt Karlsruhe 11/3
1804), fick denne befallning att formligen förklara, att
konungen af Sverige vore beredd att mot Frankrike understödja
kejsaren i försvaret af hans rättigheter. Svenske ministern i
Paris Ehrensvärd skulle få befallning att handla i
öfverensstämmelse härmed. [1]

Armfelt dröjde icke att utföra dessa befallningar. För så
vidt som de gällde att reta Österrike mot Frankrike, kan det ej
betviflas, att han gjorde det gärna och med all ifver, hvaraf
han var mäktig. Af kejsar Frans och grefve Cobenzl erhöll han
dock endast afböjande och unvikande svar, vittnande om deras
misstro till kejsarrikets krafter att upptaga striden mot
Frankrike och dess vasall Preussen. »Om jag hade en bundsförvandt
sådan som er konung, sade likväl kejsaren vid det första af de
samtal, han i denna fråga hade med Armfelt, så kunde jag
uppträda öppet; och fastän han icke har så stor makt som många
andra, så äro hans ädla tänke- och handlingssätt en vigtig grund


[1] En obehaglig skriftväxling mellan Österrikes sändebud i Paris och
Talleyrand, Bonapartes utrikesminister, hade nyss förut egt rum.
Talleyrands svar på Österrikes fogliga föreställningar var ohöfligt: Kejsar Frans’
rustningar, hette det, vore ett verk af Englands intriger; förste konsuln
skulle ej tillåta att Tyska rikets lugn stördes. (Lefebvre, Hist. des cabinets
de l’Europe, I: 338; Lagerbjelkes depesch 11/3 1803, R. A.). — I ett enskildt
bref (i chiffer), som åtföljde den ofvan nämnda officiella skrifvelsen till
Armfelt, gaf Lagerbjelke luft åt sina bekymmer. «Jag har gjort det omöjliga,
skrifver han, för att förebygga detta utbrott af sårad egenkärlek... Jag
kan knappt utan tårar i ögonen tänka på de afvägar från sund politik,
hvartill (markgrefvinnans inflytande) föranleder och än vidare skall föranleda.«
Med anledning af konungens uppträdande utspriddes i Tyskland en smädlig
ströskrift «Lettre du baron de G***, membre de la noblesse immédiate de
l’empire, au Comte de B***, membre de l’ordre équestre de Suède.« Francf.
1804 (8 sidd.). Däri skämtades öfver att den enväldige konungen ställt sig
på adelns sida, och förutsades införandet af 1720 års
aristokratiskt-republikanska författning i Sverige. Lagerbjelke utgaf ett svar från Karlsruhe:
«Réponse du Comte de B*** au baron de G***. En Allemagne 1804« (7
sidd.). Den smädliga skriftens införande till Sverige hindrades. (L:s bref till
Toll våren 1804, Lunds Univ. Bibl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free