342 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbindelse och brefväxling med Armfelt [1] och vistades nu i
Petersburg. Denne erfarne ekonomiske skriftställare, som författat
vidlyftiga skrifter rörande Englands och Frankrikes finanser, fann,
säger Armfelt, »Rysslands finanser vida öfver hvad han väntat;
ej ens krig borde i detta afseende vålla bekymmer.» Det
förslag, som af Armfelt nu frambars till kejsaren, gick ut på
bildandet af ett inhemskt statsskuldssystem efter engelskt mönster.
Utom det gångbara pappersmyntet i egentlig mening, hvilket
borde stå i lämpligt förhållande till den metalliska valutan, borde
ryska staten utsända obligationer, för hvilka statens domäner
skulle tjena såsom hypotek. Dessa värdepapper borde vara
räntebärande, och åt deras innehafvare tillförsäkras sådana
fördelar, att obligationerna blefve eftersökta såsom bytesmedel. Det
förmodades, att genom dessa obligationer en summa af 300
millioner rubel skulle kunna åstadkommas. [2] Frågan synes hafva
hvilat under våren och sommaren 1812, men bragtes mot slutet
af samma år ånyo å bane. Det nya förslag, som då inlemnades
af Armfelt, bar dock Sir Francis d’Ivernois’ namn. Armfelt
betecknade det i ett af sina bref som »ett mästerstycke». Det gick
ut på att nedsätta pappersmyntets nominalvärde med ett
betydligt belopp — t. ex. till 30 proc. — och i utbyte för de
återstående 70 proc. lemna räntebärande obligationer. Förslaget
underställdes en ny kommitté, men förkastades på grund af de
betänkligheter, som däremot framställdes af den nu så inflytelserike
preussiske statsmannen baron v. Stein. [3]

Under sysselsättningen med dessa rent inre ryska
angelägenheter hvilade icke omsorgen om den yttre politiken. Armfelt

[1] Enligt ett bref till Rehausen från Armfelt (tr. hos Scævola, anf.
st., s. 142) hade denne medverkat till spridningen af d’Ivernois’ skrift mot
kontinentalsystemet («Des effets du blocus continental«; äfven öfversatt på
svenska, Sthlm 1811), hvilket ådragit Armfelt misstanken att «tala och handla
å engelska regeringens vägnar«.
[2]
A. till amiral Tschitschagoff (koncept). Jfr Löwenhjelms dep. 27/3
1812, tr. hos Ahnfelt, anf. st., s. 55.
[3] Se Pertz, anf. st., III: 221. Armfelt skrifver till Ehrenström (7/19
Okt. 1812): «Sir Francis d’Ivernois a son plan de finances pour la Russie
tout achevé. Voyons si les bêtes qui sont ici à la tête de cette partie, y
comprendront quelque chose. J’en doute fort du moins.« I ett följande bref
heter det i samma ämne 3/1 1813): «I hela sitt land är kejsaren den ende
ryss, som fattar idéer, som fordra kunskaper ou vues au-delà de la longueur
du nez. I den vägen är misèren här öfver all fattning.«

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/33/0349.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 / 342 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|