Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
sjukdom, så länge du och jag kommer sams. Jag tror
för resten säkert att pappa hade levat ännu, om det hade
varit bra mellan honom och mamma. Jag tror att han
ville dö.»
»Det kan nog hända det, det tror jag med», sade Hr
Åbergson. »Men ser du så’na som Gustav Vasa får ju
knappt välja sina fruar som di själva tycker.»
»Ja det är ju en stor skillnad, det hade ju pappa gjort.
Det vet jag säkert, att han hade från början tyckt om
mamma, och hon om honom med för resten.
»Ja du har låtit någonting om det där en gång förut
också, men det kan jag inte förstå, jo om honom, men
inte om henne.»
»Jo Wilhelm, det är säkert det. För resten kan du
gärna höra en gång hur det var — det är många gånger
jag har tyckt att jag skulle tala om det för dig, men
så har det inte blivit av för att–-ja, jag vet
inte. Ser du mamma hon plågade nog ihjäl pappa, och
han hatade nog henne rent av, så länge jag minns
tillbaks — men hon, hon tyckte om honom i det sista, och
det riktigt ändå.»
»Det skulle väl vara märkvärdigt?» invände Hr
Åbergson allvarligen förvånad.
»Jo, det är säkert — hon tyckte om honom jämt, men
–-ja ser du, det är det som var så bedrövligt–
hon var jämt avundsjuk på honom för att han hade ett så
snällt och lugnt humör och inte förargade sig över allt
möjligt–-hon var ond på honom för att han var
liksom bättre av naturen, förstår du–-och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>