Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
mån den bibehållna, obrutna kraften, utan någon som helst
resignation, men med en utomordentlig kännedom i det
lilla gråblå skimmer som i profil tecknade blicken.
Blicken, minen, hållningen och bredden i den plastiska
figuren med dess färdighet att genast gå fram, och med
dess samtidiga starka behärskning; det på en gång
genomnaturliga och världsmannamässiga — rasbonden och den
dugande, utomordentligt infödde bördsaristokraten —
allt detta fanns på ett förbluffande enkelt, stiliserat,
olje-trycksmässigt sätt tillstädes i gipsartistens framställning.
Detta var Gustav Vasa vid 60 år i ande och sanning,
den oryggliga djärvheten och den lika oryggliga
varsamheten — den förtänksamme, vakne, osviklige
landsfadern, utrustad med de rikaste, stadigaste, mustigaste
naturgåvor, som han genom ett hårt arbete hade hållit
i den förträffligaste ordning och tillväxt allesammans.
Det var en Gustav Vasa, som kunde sättas upp emot
våra starkaste föreställningar om Bismarck — och den
skulle visa en rikare levande, mindre torr, på längden
starkare typ, en högre typ, samma höga typ som fanns
i verkligheten; och de storartade specialisterna
Alexander, Cesar, Napoleon I, Mr Jay Gould, Mr Rockefeller
och Mr Morgan skulle, som i verkligheten, träda åt sidan.
Firman Åbergson hade, som sagt, förr i tiden läst om
Gustav Vasa i en stor bok; och firman funderade på
honom emellanåt allt sedan dess:
–-»Till naturen och lynnet var han en
kolerisk sanguineus, ljuflig, lätt och lustig, när
han eljest war obekymrat och oförtörnat, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
