- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
127

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Asera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket som du hatar alla karlar; omfamna honom.” Josef
utsträckte sin hand, lade den på hennes sköte och sade at hon
icke tålte det någon afgudadyrkare widröra honom. A. blef så
rörd häraf at hon gret. Josef wälsignade henne; hon öfwergaf
sina afgudar och insjuknade af sorg. Då Josef war i begrepp at
resa sitt wäg, sökte Potiphar förmå honom at stadna gwar; men
han wille det icke, utan lofwade at komma igen efter 8 dagar.
Under all denna tiden war A. swartklädd, kastade sina afgudar ut
genom fönstret och åt alls icke. Åtttonde dagen då
morgonrodnaden upgick, kom en engel at trösta A., samt bad henne
äta och taga på sig sina bästa kläder, med tillägg at hon icke
mer skulle kalla sig A., utan den Stora Tilflykten. I detsamma
gaf han henne bröd och win, och begärde af henne et stycke
honingskaka. Hon sade sig wara mycket ledsen at icke kunna bjuda
något dylikt. Gå i ert skafferi, sade han, så finner ni. Hon
fann också werkligen. Engeln åt en liten bit och gaf det öfriga
åt A. Bien kommo och beredde honing i jungfruns händer, och
flögo sedan up til himmelen på engelns befallning. A. bad engeln
äfwen gifwa sin wälsignelse åt sju jungfrur som warit hennes
lekkamrater ifrån barndomen, och blifwit upfostrade i samma rum
som hon. Engeln wälsignade dem alla och förswann ur deras åsyn.
En stund derefter berättade man Aseneth at Josef kommit tilbaka.
Hon sprang emot honom och förkunnade at engeln sagt det hon
skulle blifwa Josefs maka, följande dagen begärde Josef henne
tilägta af Pharao, som i nåder gaf dertil sitt höga bifall."

ASERA eller ASEROTH, en Cananéernes afgud. Se ASTARTE.

ASGÅRD (Nord.M.) war Gudarnes fordna borg på jorden, innan deras
boning flyttades til Walhall uti himmelen.

ASHARIA (Ind.M.) andelige lärmästare, som underwisa om formlerne
för bönerne Mandra och gifwa förklaring deröfwer. Deras
underwisning sker i hemlighet och i templens helgedom, då Gara
eller lärarne i filosofien deremot underwisa i trädgårdarne och
förstäderne.

ASHIMA (Rabb.M.) en afgud, dyrkad af folket i Hamash. Rabbinerne
säga at den hade utseende af en apa; andre af et lam, en get
ell. en Satyr. Man har gissat honom wara densamme som Grekernes
Mars eller Gallernes Hesus.

ASIA, 1. – ett af Minervas tilnamn, hwarunder hon dyrkades i et
tempel i Kolchis och Lakonia, hwilket Castor och Pollux upbyggde
efter återkomsten ifrån Kolchis. 2. – En nymf, Oceans dotter m.
Tethys eller Pamphiloga, och hustru åt Japet. Hon gaf sitt namn
åt Asien.

ASIÆ woro nymfer i Dianas svit.

ASIARCHUS, överupsyningsman wid de offentliga lekarne i Asien,
äfwen kallad Asiens öswerste prest.

ASIAS, anförare för krigsfolket ifrån Perkote, Sestos o. Abydos,
Trojas hjelptrupper. Sedan Idomeneus hade dödat Othryoneus,
wille A. hämnas honom, men träffades af lika öde.

ASIEN, en af de fyra werldsdelarne. På medaljer föreställes den
såsom en stående gwinna, med en orm i högra handen och et styre
i den wenstra: högra foten hwilar på framstammen af et skepp.
Stundom träffas hon tornkrönt och hållande et ankar. Twå
graverade stenar, der man på den ena ser Achilles släpa Hektor
omkring Trojas murar, och den andra, som har afseendepå denna
stadens förstöring och wäldets öfwerftyttande til Europa,
föreställa A. högst bedröfwad och begråtande sitt lands olyckor.
De nyare afmåla henne såsom en dyrbart klädd gwinna. Uti ena
handen håller hon en knippa aromatiska gwistar, såsom kaffe,
peppar, kryddnejlikor; och i den wenstra et rökelsekar. Demanter
ligga wid hennes fötter, och en kamel bakom henne. Le Brun har i
Versailles föreställt A. såsom en gwinna med liflig färg samt
stolt och grymt utseende. Hon sitter på en kamel, bredwid henne
ser man fanor, pukor, trummor, sablar, bågar o. pilar, axeln,
wenstra armen och en del af barmen äro bara. På hufwudet bär hon
en blårandig turban m. hägerfjädrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free