- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
206

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bulæa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

206

dom gifwa månaden Mardesnan, den 8:de af deras heliga och den
andra i deras borgerliga år. Den swårar emot wår October.

BULÆA, ett af Minervas tilnamn.

BULÆUS, et Juptters tilnamn.

BULGRI, japanske prester; de göra tjenst i templen, der man
endast ser en ryslig bild af djefwulen.

BULIS, se ÆGYPIUS.

BULIANUS (Celt. M.), en gammal afgud, dyrkad i synn. i Nantes.
Af en inskrift, funnen år 1592, ser det ut som folket i Armorica
begaf sig dit tre gånger om året, för at fira sin gudstjenst.
Templet blef på Constantini befallning nedrifwet. B. gissas wara
sammansatt af Baal och Janus.

BULLA war et halssmycke hos Romarne, som war rundt eller i form
af et hjerta, ihåligt, samt kunde öppnas och tilstutas. Det war
af guld, silfwer eller läder, efter hwars o. ens förmögenhet.
Den förste, som bar et sådant guldsmycke, war Targuinii Prisci
son, hwilket fadern skänkte honom för det han wid 14 års ålder
dödat en af fiendens officerare. Derefter brukades det af
generaler på deras segerfiringsdag. Inuti låg et
förswaringsmedel emot sjukdomar o. förtrollning. Det bars äfwen
af de förnämes och rikes barn, til 17:de året, då de aflade
Prætexta o. åntogo Toga virilis, hwarefter det uphängdes i huset
och helgades åt husgudarne.

BULLER (Sinneb. l.) 1. – Det mest naturliga emblem at föreställa
hullret, är en man som springer, omgifwen af trummor, trumpeter
o. jagthorn, åtföljdt af et åskslag. 2. – Krigs o. fredsbuller:
en tupp som håller en trumpet under fötterna.

BUMICILIS, en mahometansk sekt, som är kringspridd i Afrika. Den
anfes hysa utmärkta trollkarlar.

BUMIDEVI, (Ind. M.) Jordens Gudinna, en af Wischnus gemåler.

BUNÆA, ett af Junos tilnamn.

BUNDSCHESCH, (Pers. M.) Ewighetens Bok. Enligt denna bok är
ewigheten principen för Ormuzd och Ahriman. Dessa twå principer
frambragte allt hwad som finnes: det goda kom af Ormuzd, det
onda af Ahriman. Det blef twå werldar: den ene ren, den andre
oren. Ahriman rubbade den allmänna ordningen. Strid upkom, och
Ahriman blef öfwerwunnen. Ormuzd skapade en oxe, som dödade
Ahriman. Denne oxe födde den första menniskan, som kallades
Gajomard eller Kajo-Morts. Före oxen skapelse hade Ormuzd danat
en wattendroppe, kallad helsans watten, utgöt deraf på
Kajo-Morts, som genast wisade sig med skönheten, hwitheten och
styrkan af en femton års yngling. Kajo-Morts’ säd, som utgöts på
jorden, alstrade et träd, hwars frukter innehöllo båda könens
födslodelar förenade. Af en ibland dessa frukter föddes mannen
och qwinnen. Han kallades Meschia, och hon Meschina. Ahriman kom
på jorden under skapnad af en orm, och förförde dem. De fortforo
at wara förderfwade ända til upståndelsen, betäckte sig med
swarta kläder, och födde sig af den fruit djefwulen böd dem. –
Af Meschia och Meschina föddes tu par af mankön och qwinnkön,
och så allt framgent, til dess en coloni gick öfwer Euphrat på
ryggen af oxen Staressook. – Denna bok slutas med berättelsen om
en händelse som skall föregå och följa efter upståndelsen. Wid
detta stora upträde skall modern skiljas ifrån fadern, brodern
ifrån systern, den ena wännen ifrån den andra; den rättfärdige
skall gråta öfwer den orättfärdige, och denne öfwer sig sjelf.
Kometen Gultcher, som då är i sin revolution under månen, skall
nedfalla på jorden, som deraf darrar likt et lam för wargen;
elden skall göra at bergen flyta såsom watten i floderna;
menniskorna skola gå öfwer de brinnande wågorna och derigenom
renas; men den ond är, skall blifwa et mål för hela deras
raseri: hans qwal skall likwäl uphöras och han äfwen framträda
renad och lycksalig.

BUNGIS, rådspersoner eller ministrar i kyrkoconclaven hos
Japanerne. Desse tillika med Dairo utfärda besluten och afgöra
alla religionsmål.

BUNICHUS, en son af Paris och Helena.

BUNUS, son af Mercurius och Al-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free