- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
350

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dorion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

350

krigiskt o. qwickt men pratsamt, samt föga redligt och
anständigt. Det hade utflyttat colonier til flera ställen uti
Europa, och man räknar dessas antal ända til nio. Den på
Peloponnesus war utgången ifrån det egentliga Doris, 60 år efter
Troias intagande, tillika med Herakliderne, som wille bosätta
sig på Peloponnesus. Et orakel befallde anförarne på flottan, at
taga tre ögon til ledsagare på resan, under det de öfwertänkte
meningen af dessa ord, red en man förbi på en enögd mulåsna.
Cresphontes trodde sig i detta oförmodade möte hafwa funnot de
tre ögon oraklet omnämnt, o. föreslog at man borde taga denne
man til wägwisare.

DORION, 1. – en af Danaiderna, gift med Cercestes. 2. – En stad
på Peloponnesus, i grannskapet af Mykenä. Det war i nejden deraf
som Thamyras utmanade Muserna at täfla m. honom i musik.

DORIPPA, en Nymf, med hwilken Anius hade Spermo, Œno o. Elais.

DORIS, 1. – dotter af Oceanus och Tethys, gifte sig med sin
bröder Nereus, och födde med honom 30 nymfer, kallade Nereider
efter fadern. 2. – Nerei andra dotter m. Doris. 3. – Moder til
Syma.

DORISKA SPELEN. Dorierne firade, på allmän bekostnad, lekar til
Nymfernas, Apollos och Neptuni ära, på udden Triopon. Icke alle
Dorier fingo deltaga deri, utan endast de 5 staderne, af hwilka
fyra lågo pä öarna Rhodus och Cos, och den femte war Cnidus.

DORITIDES, et tilnamn hwarunder Cnidierne dyrkade Venus.

DORPIA, första dagen af Apaturierna.

DORSANES (Ind. M.), Herkulis indiska namn.

DORUS, 1. – andre sonen af Hellen, eller, enligt andre, af
Neptunus och Alope, lemnade Phthiotis, der hans fader regerade,
och anlade wid foten as berget Ossa en coloni som kallades
Doris. 2. – Son af Neptunus, gaf sitt namn åt landskapet Doris.

DORYKLES, en af Greklands hjeltar, hwars minneswård war uprest i
Lakonika.

DORYKLUS, 1. – naturlig son af Priamus, dödad af Ajax. 2. –
Bröder m Phineus I, gine sig med Beroe 2.

DORYLAS, 1. – en af dem som förklarade sig för Perseus wid
Cephei hof. Han war den rikaste på jordagods och spannmål ibland
Nasamonerne, et folkslag i Libyen; men blef ihjelslagen af
Alcyoneus. 2. – En af Centaurerne, som stupade under Thesei hugg.

DOSITHEA, en Nymf.

DOTO, en hafsnyms hade et tempel i Grekland.

DOXO, en Nymf.

DRAC. Så kallas tomtgubbarne i Languedoc. Man föreställer sig
dem såsom nyckfulle, orolige och wanligen elake. De bäste ibland
dem roa sig med at åtminstone göra pojkstrek. De tros likwäl
hygga sig til wissa personer o. göra dem betydliga tjenster. För
öfrigt skola de kunna göra sig osynliga, eller antaga hwilken
skapnad de behaga.

DRACIUS, en af de grekiska höfdingarne, som anförde Epéerne wid
Trojas belägring.

DRACO, en herde åt hwilken man hade anförtrott wårben af
Hesperidernes hjordar.

DRACONIGENA URBS kallades staden Thebe, emedan dess grundläggare
Cadmus på det stället dödat en drake, af hwars tänder upwäxtt
menniskor, som hjelpte honom at upbygga staden.

DRACONITES ell. DRACONTIAS, en fabelagtig sten som Plinius m.fl.
trott finnas i drakens hufwud. För at få den stenen, borde
draken söfwas först innan han dödades.

DRACONTOLETES, ett af Apollos tilnamn, i anledning af hans seger
öfwer Python.

DRAKEN 1. – war et åt Minerva helgadt djur, för at utmärka at
den sanna wisheten aldrig sofwer; och åt Bacchus, för at
uttrycka rusets raseri. Plutarchus gifwer honom til attribut åt
hjeltar. 2. – (Chin. M.) Chineserne wisa drakar et slags dyrkan.
Man finner detta diktade djur afmåladt på deras kläder, böcker,
linne och taflor. De anse D. såsom uphofwet och grunden til
deras lycka, och tro at han har bestyr om årstiderna, samt låter
efter be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free