Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förtjensten ... - G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
451
FÖRTJENSTEN (Sinneb. l.). Den föreställes sittande på spetsen af
en brant klippa. Dess wapen och boken han håller i handen,
utmärka at de äro frukten af arbete o. studier. Han har en
lagerkrans på hufwudeL – DEN MISSKÄNDA. I et epigram öfwer Ajax
har Aristoteles afmålat den under bild af Dygden, som med rakadt
hufwud, sitter wid hjeltens graf och gråter. Man wetat orsaken
til hans död war den orattwisa dom, som beröfwade honom Achillis
wapen til formån för Ulysses.
FÖRTROENDET (Sinneb. l.), Cochin förestaller det under bild af
en qwinna, som på et tunt o. smalt bräde går ner i en slup. Det
afbildas ock som en wacker qwinna, m. trygg upsyn, klädd i en
grön och hwit drägt, hållande med båda händer i et fartyg, som
hon öfwerlemnar åt wågorna. Challe har föreställt F. til Gud
genom en olivekrönt figur, som håller en cederqwist i högra
handen och en kråka i den wenstra. Wid fötterna ligger et
ankare. Se MISSTROENDE.
FÖRTVIFLAN (Sinneb. l.). Ripa utmärker den genom en qwinna, som
är nära at falla omkull: hon har en dolk i hjertat, och håller i
handen en cypressgren; wid fötterna ligger en afbruten passare.
Andre föreställa F. under bilden af en man med likfärgadt och
blodadt ansigte, håret reser sig o. består af bara huggormar;
ögonen äro dystra och wilda, ögonbrynen swarta och hopdragna,
kinderna bleka o. skälfwande: han går med ojemna och förwirrade
steg, och störtar sig emot udden af en dolk.
FÖRUTSEENDET (Sinneb. l.). De gamle hafwa ofta gifwit det twå
ansigten, likasom åt Janus, för at utmärka huru en fullkomlig
kännedom af det förflutna leder til F. af det tilkommande. I
galeriet i Versailles är F. målade af Mignard under bild af en
qwinna, som i ena handen håller et öga omgifwet af ljusstrålar,
och et frö i den andra, Le Brun har föreställt F. under bild af
en på skyar sittande qwinna, som håller en bok och en passare.
En regerings F. i kriqshärens proviantering, är i en medalj
öfwer Ludvik 14 framstäldt under bild af en stående qwinna, med
en glob, en hop wapen och lifsmedel wid fötterna; i ena handen
håller hon et fullhorn och i den andra et styre. Segern kröner
henne med en lagerkrans.
FÖRVANDLINGAR. Mythologerne rakna twenne slag deraf: antingen
skenbara, sådana som Gudarnes, hwilka blott för någon tid
bibehölls den form de antagit; eller werkliga, sådan til ex. som
Lykaons förwandling til warg, o.s.w. hwilken form han alltid
måste behålla.
FÖRVETENHET, se NYFIKENHET (OTIDIG).
G
GABALUS, en Gudomlighet som dyrkades i Emesis och Heliopolis,
under bilden af et lejon med strålande hufwud. Han är densamme
som Elagabalus.
GABARUS, en Indiget-gud hos Macedonicerne.
GABIA, ell. GABINA, ett af Junos tilnamn, i synn. dyrkad i
Gabia, en stad hos Volseerne.
GABKAR (Österl. M.), en diktad stad, i öcknen, och bebodd af
Genier.
GABRIEL, Musulmännen kalla denna ängel “den trogna Anden” o.
Perserne “Paradisets Påfågel”. Enligt Koran är det han som
wårdar de himmelska skatterna, d.ä. uppenbarelserna. Det war
han, som frambar til Mahomet dem som denne profet förkunnade, o.
som förde honom til himmelen, ridande på Borak. Slutligen är G.
Musulmännens wän, emedan han betjenat Messias som de wörda, och
Judarnes fiende, hwilka förkastat Honom. Kabalisterne säga at
han war informator åt patriarken Josef. Hans namn träffas någon
gång på Abraxas.
GAD ell, BAAL-GAD, en Gudomlighet hos Syrierne, och omtalad i Es
63:11. Selden tror honom wara densamma som den Goda Lyckan.
GADARIUS, en bonde, som för sin owanliga styrka förgudades af
Dacerne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
