- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
511

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Helakatas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

511

på allt twingade dem. Äfwen måste de fege ängslas wid tanken på
den stora strid, från hwilken de icke kunde fly; och Jättars
ättlingar måste förtwifla, då de wiste at det sista de skulle
se, war Asarnes seger. – Hel har en boning af wid utsträckning,
och deromkring en ofantligt hög hägnad m. stora portar. Eljudner
(widöppen) heter hennes sal, Hunger hennes fat, Swält hennes
knif, Senfärdig hennes träl, och den Sena hennes trälinna,
Fällande Swek hennes tröskel, öfwer hwilken man ingår, Twinsot
hennes säng, Förtärande Sorg hennes sänggardiner, och Bleknande
Förbannelse hennes wisthus och tjäll. Hel war half swart o. half
menniskofärgad; så är hon ödkänd, och hennes utseende bistert o.
förfärligt. Bron som ledde til hennes boning, kallades Gjallar
(den klingande), o. hon som waktade den, Modgudur (Wredens
Gudinna).

HELAKATAS, en ung gosse, älskad af Herkules.

HELAKATEA, fester i Lacedæmon, til Helakatas’ ära.

HELAGABALUS, se ELAGABALUS.

HELAS, Persei son med Andromeda.

HELBLINDE, se BILEIST.

HELEINE, en drottning i Adiabene, hwars grafwård endast wissa
dagar om året kunde öppnas o. tilslutas.

HELENA, 1. – en ö i ægeiska hafwet, der Paris första gången njöt
af Helenas behag o. upbyggde et tempel åt Venus. 2 – En för sin
skönhet rygtbar prinsessa, dotter af Jupiter och Leda, Tyndari
gemål, samt syster til Clytæmnestra, Castor och Pollux. Flere
hafwa påstått at hon war Jupiters dotter med Nemesis, och at
Leda war blott hennes amma; andre, efter Athenæi upgift, säga
henne wara född af et egg som föll ifrån månen ned i Ledas
sköte. Se LEDA, NEMESIS. Ifrån H:s första barndom wäckte hennes
skönhet en sådan upmärksamhet, at Theseus röfwade henne ur
Dianas tempel, der hon dansade. Då han reste til Epirus lemnade
han henne hafwande af honom i sin moders Æthras händer: och
sedan H. blifwit befriad af sina bröder o. återförd til Sparta,
nedkom hon der med en dotter, hwars upfostran anförtroddes åt
Clytæmnestra. Denna händelse, långt ifrån at wara menlig för H.,
hindrade ej at flere unge prinsar i Grekland friade til henne.
De namnkunnigaste woro Ulysses, Antilochus I; Sthenelus 3;
Diomedes 2; Amphimachus I; Meges I: Agapenor I; Thalpius;
Menestheus 2 ; Schedius I och Epistrophus, söner af Jphitus;
Peneleus; Polyxenus 2; Amphilochus I; Alfalaphus 2 o. Jalmenus,
söner af Mars; Ajax I; Eumelus I; Polypætes, son af Pirithous;
Elephenor; Podalirius och Machaon, söner af Æskulapius;
Leonteus; Philoktetes; Protesilaus; Eurypylus 4; Ajax och
Teucer, söner af Telamon; Patroklus I; Menelaus; Thoas,
Idomeneus o. Merionas. Då H:s fader, Tyndarus, såg at så månge
prinsar friade til henne, och frugtade at göra dem missnöjde som
fingo korgen, följde han Ulyssis råd, o. lät alla friarne
aflägga ed, at så snart walet fallit på en, skulle alle förena
sig at förswara honom emot dem som wille disputera honom
flickan. Han bestämde sig derpå for Menelaus. I början war detta
ägtenstap lyckligt; men Menelaus nödgades at resa bort, och
Paris, som kommit til Grekland under förewändning at offra åt
den daphniske Apollo, begagnade sig af Menelai frånwaro, gjorde
sig älskad af H., bortröfwade henne, och ådrog derigenom sitt
fädernesland det blodiga krig, som utgör ämnet för Iliaden.
Homerus tyckes wilja ursäkta H., emedan hon blifwit öfwerraskad
af Paris; hwilket hans utläggare förklara på det sättet, at han
icke kunde besägra H:s köld, före än Venus gifwit honom utseende
af Menelaus; at H., bedragen af denna likhet, icke gjort någon
swårighet at följa honom, och at Paris icke gifwit sig tilkänna
förr än han war ute i öppna hafwet. Detta missnöje utsläckte
dock icke Menelai passion, emedan efter Trojas förstöring
utlemnade H. til honom, på et nedrigt sätt, Deiphobus, med
hwilken hon hade gift sig efter Paris död. Härigenom blef
Menelaus
försonad med henne, o. han återförde henne til Sparta. Euripides afmå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free