Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lyckan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(48)
ter nyck. Hon war okänd för Gre-kerne i den
aflägsnaste forntid, ty hon förekommer hwarken hos
Homerus eller Hesiodus. Skalderne afmåla henne
skallig, blind, stående m. wingar på fötterna, ena
foten på et kringrullande hjul, och den andra i
wädret. De gamle hafwa föreställt henne med en sol och
en nymåne på hufwuden De hafwa äfwen gifwit henne et
styre, för at beteckna slumpens wälde. I ställe för
styre håller hon ofta ena foten på en förstäf. På
romerska kejsarnes medaljer ses Lyckan med olika
altributer. På en Hadriani medalj, under namn as
Fortuna aurea, synes en wacker qwinna, wingad o.
liggande raklång, med et roder wid fötterna. En af
Antoninus Pius wisar L. under titel as Fortuna
obsequens; det är en wacker stående qwinna, som stöder
högra handen på et styre, och håller et fullhorn i den
wenstra. På en af Commodi medaljer utmärkes Fortuna
manens genom en romersk sittande dame, som håller et
fullhorn i wenstra handen, och med den högra en häst
wid betslet. Den segersälla L. stöder sig äfwen på et
styre och håller en lagerqwist i handen. På en af
Getas medaljer ses den goda L. sittande; hon stöder
högra handen på et hjul, och håller et ymnighetshorn
uti den wenstra. I st.f. hjulet anwändes ofta en
himmelsglob. – Pausanias omtalar en bildstod af L., på
ön Ægina: den hade et fullhorn i händerna, och bredvid
sig en wingad Cupido, för at beteckna, säger han, huru
i kärlekswägen lyckan slår sig bättre ut än et wackert
utseende. Hos Bæotierne höll hon Plutus i sina armar.
I Smyrna hade hon polstjernan öfwer hufwudet, och et
fullhorn i handen. Romarne wisade äfwen L. en
offentlig dyrkan. Tullus Hostilius war den förste som
upbyggde et tempel til hennes ära. Sedan upfördes 8
inom Roms murar. Det rygtbgraste i Italien, war i
Antium. Olyckan föreställes under bild af en qwinna
som är utsatt på et skepp utan mast och styre, o.
hwars segel äro sönderslitna af stormarna. De nyare
hafwa föreställt Lyckan stående på glob upfylld af
wäder. Gravelot har äfwen tecknat henne sittande på en
thron på hwars trappsteg ligga kringströdde
sinnebilderne af det som utgör föremålet för
menniskornas begär; Amaltheas horn ligger bredwid
henne, och det rökwerk som ryker ifrån et rökelsekar
utmärker den dyrkan hela werlden wisar henne. Sulzer
föreställer Lyckan sittande på en thron som hänger i
luften och föres af stridiga windar; hon håller en
trollstaf i handen; hennes anletsdrag utmärka sig
genom obetänksamhet, nycker, oförskämdhet och
lättsinnighet: i hennes följe ser man Rikedomen och
Fattigdomen, Despotismen och Slafweriet; framför henne
går Säkerheten, för at utmärka huru Lyckan ofta kommer
helt oförmodadt – En tafla af Guida i galeriet på
Capitolium föreställer henne naken springande på en
glob, och hon swänger omkring en krona på
fingerspetsarne. 2. – i KÄRLEK (Sinneb. l.). Gudinnan
står uprätt, på et hjul som stadnar och räcker med
wälwilja handen åt Cupido, som är wingad, och försedd
med alla attributer utom bindeln. Hon håller et
fullhorn, som hon tyckes hafwa bestämt åt honom.
LYCKLIGA DAGAR se DAGAR.
LYCKLIGA ÖARNE, de saliges hemwist, som Diodorus Sic.
förlägger i wester af Afrika, och hwaröfwer han gör en
prägtig beskrifning. Plutarchus säger at der ligga
Elyseiska fälten, och de saliges wistelseort, som
Homerus beskrifwer. Klimatet war mildt, helsosamt, och
utan odling frambragte jorden blomster o. frukter.
LYCKSALIGHETEN (Sinneb. l.) en allegorisk Gudomlighet,
åt hwilken Romarne hade upbyggt tempel. Hon
föreställdes såsom en drottning sittande på en thron,
eller också stående klädd i skola, med en caducé i
högra handen, och et ymnighetshorn i den wenstra.
Någon gång war det i st. för caducéen en pik, som
utmärkte L. förwärfwad genom wapen. På medaljer
utmärkes hon genom et skepp som går för fulla segel.
Tidernas L. år utmärkt genom fyra barn, som föreställa
årstiderna. En pelare som understö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
