Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minerva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
den war närwarande wid festen, woro de ensamma sysslosatta med
sitt arbete. Plötsligt upfylldes huset af et oredigt buller af
trummor, pipor och trumpeter. Det uplystes af brinnande bloss
och gnistrande eldar, och skoftals hördes rysliga wrålningar.
M. blefwo förskräckte och sökte at gömma sig; men Gudens hämnd
drabbade dem, och de förwandlades til flädermoss. Plutarchus,
som kallar de twå första Leucippe och Leukonoe, säger at
straffet för deras ogudaktighet war genast et ursinnigt begär
efter menniskokött. De lottade om hwilken af dem skulle först
lemna sin son at upätas af de andra. Lotten föll på Leucippe.
Det är til minne af detta Mineidernes brott, som offerpresten i
Orchomenos, med knifwen i hand, efter slutad offring, förföljde
alla qwinnor som kommo til templet, o. dödade den första han
mötte.
MINERVA, Jupiters dotter, wishetens, krigets samt fria konsters
och wetenskapers Gudinna. De gamle hafwa känt flera under detta
namn. Cicero upräknar fem: en, som war moder åt Apollo; en
annan som härstammade från Nilen och dyrkades i Sais; den
tredje war dotter af Jupiter; den 4:de dotter af Jupiter och
Oceani dotter Coriphe, kallad Coria af Arkadierne, och som
upfann wagnar med fyra hästar i bredd; den 5:te, som afmålas
med wingade fötter, war dotter af Pallas, den hon mördade,
emedan han wille wåldtaga henne. Clemens af Alexandria räknar
afwen fem: den första ifrån Athén och dotter af Vulcanus; den
andra från Egypten, dotter af Nilen; den tredje Saturni dotter,
som upfann krigskonsten den fjerde af Jupiter: och den femte,
dotter af Pallas och Oceani dotter Titanis, hwilken, sedan hon
dödat fadern, flådde honom och klädde sig i hans skinn.
Pausanias talar om en Minerva som war dotter af Neptunus och
Tritonia, en nymf ifrån sjön Triton, hade blå ögon liksom
fadern, och som gjorde sig rygtbar genom yllewäfnader hwilka
hon upfann. Här will man följa den allmännast antagna meningen.
Sedan Jupiter hade upätit Metis, fick han en mycket swår
hufwudwärk och sökte bot hos Vulcanus, som klyfde hufwudet med
sin yxa. M. gick fullt bewäpnad ur Gudens hjerna, och redan så
til åren at hon kunde hjelpa sin far i kriget emot Jättarne,
der hon utmärkte sig genom sin tapperhet. Ett af de rygtbaraste
dragen i hennes historie, är twisten med Neptunus i frågan om
at gifwa namn åt staden Athén. De 12 öfwergudarne, som waldes
til skiljomän, afgjorde målet på det sättet, at den af parterna
som frambragte den nyttigaste saken för staden, skulle gifwa
staden namn. Neptunus lät med et slag af sin treudd en häst
upkomma ur jorden, och M. et oliveträd, och hon wann segern.
Varro säger anledningen til fabeln wara den, at då Cekrops
upförde Athéns murar, uptäckte han et oljoträd och en källa; at
då oraklet i Delphi rådfrågades, hade det updragit åt M. o.
Neptunus rättigheten at gifwa den nya staden namn, samt at det
församlade folket och rådet afgjorde saken til gudinnans
fördel. – De gamle ansågo denna Gudinna såsom det ädlaste af
allt hwad Jupiter frambragt; också war hon den enda som
förtjente at deltaga i högsta Gudomlighetens
företrädesrättigheter. Detta finner man af Callimachi hymn
öfwer M:s bad. Man ser der, at denna Gudinna lifwer profetisk
anda; at hon efter behag förlänger de dödliges dagar och
förskaffar sällhet efter döden: at allt hwad hon gillar med en
wink, är återkalleligt, och allt hwad hon lofwar inträffar
ofelbart; ty, tillägger skalden, hon är den enda i himmelen
hwilken Jupiter gifwit den ärofulla rätt at wara lik honom i
allt, och at njuta samma förmåner. Ömsom är det hon som
ledsagar Ulysses på hans resor, ömsom lär hon Pandari döttrar
at brodera blommor och baraljstycken. Det är hon sjelf som
stickar Junos mantel. Slutligen är det hon som bygger
Argonauternes skepp, ell. ger ritningen dertil, och i
framstammen sätter det talande trädet sem höggs i
Dodona-skogen, hwilket styrde deras kosa, warnade dem för faror
och sade huru de borde undwikas. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
