Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mithriaca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
123
ligt dem dyrkades M. såsom den störste och förnämste af
Gudarne, men Mithras såsom Solen och Elden.
MITHRIACA, Mithras’ fester och mysterier. Den förnämsta af
dessa högtidligheter war hans födelsefest som i Romerska
kalendern war utsatt til d. 25 Dec., en dag på hwilken man,
utom mysterierne som firades med största pragt, gaf lekar på
Cireus helgade åt Mithras. Det skedde til en allmän
glädjebetygelse öfwer solens närmare annalkande efter
wintersolstandet. Efter Persernes sed, som icke hade några
tempel, utan firade Mithras’ fester i kulor, förrättade Romarne
denna gudstjenst i grottor som woro befuktade af källor och
klädda med grönt gräs. Men ingenting kan jemnföras med de
beswärligheter och plågor som wäntade den, hwilken inwigdes i
dessa mysterier. Nannus säger at han måste undergå 80 särskilta
prof Först badades kandidaterne, sedan skulle de kasta sig i
elden; derefter förwistes de til en ödemark, der de måste
undergå en 50 dagars sträng fasta; hwarefter de piskades twå
dagar, och sattes 20 dagar i snön. Efter dessa prof, öfwer
hwilkas noggranna iakttagande wakade en prest, och hwarunder
mången tilsatte lifwet, fick man inträde til mysterierna.
Ibland andra ceremonier wid inwigningen, bestänktes de inwigde
med watten, och man bjöd dem bröd och win, på det de måtte, som
det hette, blifwa pånyttfödde, och Arnobius säger arman lade en
gyldene orm i barmen på dem; ty ormen, som hwart år byter om
hud, war en symbol af solen, hwars wärma wårtiden förnyas. I
pannan intrycktes et märke, och dem bjöds på en swärdsudd en
krona, den man skulle kasta bakom hufwudet, och säga: “Mithras
är min krona”. De inwigde förklarades derefter wara Mithras’
soldater, och den strängaste tystlåtenhet war dem anbefalld.
Wid dessa fester offrades menniskor; hwilken grymma plägsed
afskaffades af Hadrianus och åter infördes af Commodus. Efter
dessa rysliga offer, wifsades dem Mithras, under bild af en ung
man, och hierophanterne förklarade för dem symbolerne wid
gudstjensten. De som påsta at själawandringen war deras sanna
lära, säga at dessa symboler hade afseende på menniskosjälens
öfwergång til åtskilliga planeter, innan hon kom til solen, som
war hennes slutliga hemwist. Ölwerstepresten hos Mithras stod i
stort anseende; under sig hade han tjenare af båda könen, af
hwilka de förre kallades patres, och de sednare matres
sacrorum. Någre af dessa högtidligheter kallades Coracica,
Leontica och Persica, samt firades i April; Cryphea o. Heliaca
firades i Maj. – Denna dyrkan gjorde stora framsteg, gick ifrån
Rom öfwer til Italien, Dacien, Noricum, Egypten, Kreta m.m. och
man finner spår deraf ända in i fjerde seklet.
MITHRIUS, en grotta i Alexandria, inwigd fil Mithras’ dyrkan.
Sokrates, en chrisren författare, berättar, at då de Christne i
Afexandria uptäekte denna kula, som i långliga tider warit
tilstängd, hade man der funnit menniskoben och skallar, som i
procession fördes omkring i staden.
MITYLENE, dotter af Makarevs, upbyggde staden Mitylene och gaf
den sitt namn.
MITYLENIA, fester som inwånarne i Mitylene firade utom staden
til Apollos ära.
MJOLNER (Nord.M.) Thors dammare, se ASE och THOR.
MJÖLK. Wid offren gjordes täta libationer af mjölk.
Skördemännen offrade mjölk åt Ceres, herdarne åt Pales; och i
et qvarter af Rom, som derföre hette vicus sobrius, offrades åt
Mercurius mjölk i stället för win.
MJÖLKPELAREN, se PELARE 3.
MJÖLKVÄGEN, se VINTERGATAN.
MJÖLNER, se MJOLNER.
MNASINOUS, son af Pollux o. Phæbe.
MNASYLUS, en herde eller Satyr, förenade sia med Chromis o.
Ægle5. at binda Silenus.
MNEME, en af Muserna.
MNEMONIDER, Muserne, såsom döttrar af Mnemosyne.
MNEMOSYNE, 1. – dotter af Himmelen o. Jorden, samt syster til
Saturnus o. Rhea. Jupiter, under skapnad af herde, gjorde henne
til moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
