- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
278

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Peroe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

278


PEROE, dotter as floden Alsopus, gaf sitt namn åt
floden Peroe i Bæotien.

PERPENADE (Ind. M.) en pagod i konungariket Trawankur,
på kusten af Coromandel, der de tre store Gudarne
tilbedjas under bild af en orm med tusen hufwuden.

PERPERENA, en stad i Phrygien, der Paris dömde emellan
de tre Gudinnorna.

PERSA, PERSE, dotter af Oceanus och Tethys. Solen
gifte sig med henne, och fick barncn Æetes, Perses,
Circe och Pasiphae.

PERSEA, et slags träd som wäxer omkring Cairo, och
tros wara Sebestenträdet, Cordia mixa L. Det war
helgadt åt Isis, och dess frukt lades pa hennes
huswud. Se LOTOS,

PERSEIA, PERSEIS, Hekate, dotter af Solen eller af
Titanen Perses. Se PERSA.

PERSEPHONE, grekiska namnet på Proserpina.

PERSERNE, De fordna Persernes religion beskrifwes
mycket noga af Herodotus. De hafwa, säger han, hwarken
stoder, tempel eller altaren, emedan de icke tro at
Gudarne hafwa et menskligt ursprung. De begifwa sig up
på de högsta berg för at offra åt Jupiter; så kalla de
hela himlarundeln. De offra äfwen åt Solen, Månen,
Jorden, Elden, Wattnet o. Windarne: och känna Inga
andra gudar. Sedermera hafwa de likwäl af Assyrier och
Araber lärt at offra åt Urania ell. den himmelska
Venus. Persernes offer förrettas på följande sätt: de
upresa inga altaren och tända ingen eld; hos dem
finnas hwarken libationer, flöjtblåsare ell. kransar,
utan den som förrättar offret, leder offerdjuret til
en ren plats, och med sin myrtenkrönta lia åkallar den
Gud åt hwilken han will offra. Offerpresten får icke
bedja för sig sjelf, utan hafwa nationens bästa til
föremål för sina böner: och finner sig således
innesluten i de allmänna förbönerna. Sedan han låtit
koka offerköttet, som blifwit hugget i flera bitar,
utbreder han deröfwer spädt gräs, isynn. wäpling;
derefter sjunger en af Magerne theogonien, som är et
slags religiös sång, hwarefter offerpresten borttager
offerdjuret, och anwänder det efter behag. Enligt
Strabo, lemna P. wid sina offer ingenting åt Gudarne,
emedan Gud blott will hafwa offerdjurets själ. De
offra isynn. åt Elden och Wattnet, lägga på elden torr
wed utan bark, på hwilken de kasta fett och olja, samt
uptända elden utan at blåsa på med munnen, men nyttja
et slags flägta dertil. Om någon blåser på elden,
eller ditkastar döda kroppar ell. någon orenlighet,
straffas han til lifwet. Wattenoffret sker på det
sättet, at de begifwa sig til en sjö, flod ell. källa,
göra en grop hwari de slagta offerdjuret, men akta sig
noga at wattnet ej blir blodblandadt, ty då wore det
orent. Derefter lägga de köttet på myrten- och
laqerqwistar; sedan antändes det af Magerne med små
stickor, libationer göras af olja blandad med mjölk
och honing, likwel icke på elden eller på wattnet,
utan på jorden. När detta är gjordt, anställa de sina
häxerier en timmes tid, under det de hålla en
risknippa i handen. Se MITHRAS, SOLEN, ELDEN.

PERSES, 1. – son af Creius och Eurybia 2, gifte sig
med Asteria, med hwilken han hade Hekate. Han tros
wara den förste som bar en helqerånande hand på
skatterna i Delphi. 2. – Son af Solen och Persa,
störtade sin broder Æetes ifrån thronen, efter Medeas
flykt, samt blef i sin ordning afsatt af henne och
dödad med förgift. 3. – Ett af Mithras-namnen. 4. –
Son af Perseus och Andromeda, gaf sitt namn åt
Perserne. Plinius tillägger honom upfinningen af pilar.

PERSEUS, 1. – son af Jupiter och Danae. I en eländig
båt blottställd, jemte sin moder, för wågornas
häftighet, blef han kastad på kusten af den lilla
Cykladiska ön Seriphus. Polydektes, som war konung
der, tog mycket wäl emot och gaf honom en god
upfostran. Men med tiden blef han kär i Danae,
hwarföre fadern sökte at aflägsna sonen, och befallte
honom at bekriga Gorgonerna, och skaffa honom Medusas
hufwud. P., älskad af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free