- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
606

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Veflamen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

606


Pluto under detta namn, utan hopp at njuta något godt
af honom, men för at afwända de olyckor de befarade.
Han föreställdes wäpnad med båge och pilar, och man
trodde sig blidka honom genom offret af en get. Enligt
andre är denne Gud densamme som Jupiter parvus eller
Adolescens, emedan han föreställdes utan åska och utan
spira, och wid sidan endast geten Amalthea eller
Nymfen ifrån Kreta, som wårdade honom i hans barndom.

VEFLAMEN, en Flamen eller prest hwars embete hade
uphört och som icke innehade sin tjenst på lifstid.




VEIENTANA, ett af Junos tilnamn. Hon hade under detta
namn en bildstod, den Romarne läto flytta ifrån staden
Veji til det tempel som Camillus åt henne upbyggt på
Aventinska berget.

VEJOVIS, VEJUPITER, se VEDIUS.

VELLEDA (Celt. M.), en Sibylla som lefde på Vespasiani
tid hos Germancrne, enligt Taciti upgift, och som
hälften Fé och hälften Profetissa, ifrån höjden af et
torn der hon bodde, utöftvade på långt håll en magt,
jemnlik med eller större än konungarnes. De störste
krigsmän wågade aldrig företaga något utan hennes
samtycke, och helgade åt henne en del af bytet. Efter
döden dyrkades hon som en Gudinna, och Germanerne
gåfwo hennes namn åt profetissor.

VELSURUS, ett af Jupiters tilnamn. Andre kalla honom
med större skäl Urius.

VEN, se VAN.

VENATRIX DEA, den jagande Gudinnan, Diana.

VENDEDAD-SADE (Pers. M.), en samling af tre liturgiska
böcker hos Parses, som kallas Izechne, Vispared och
Vendedad. Den sista är et samtal emellan Zoroaster och
Ormuzd, som beswarar lagstiftarens frågor. Ormuzd
beskrifwes deri såsom et rent wäsende, såsom
wedergällare, et wäsende försänkt i sin egen
förträfflighet, skapare, werldens store domare, och
som äger bestånd af sin egen magt. Arbetet är indeladt
i 22 fargards eller kapitel, och hwar fargard slutas
med en bön som kallas den rena, den förträffliga. Den
börjar med dessa ord: “Den som gör det goda och alle
renhjertade skola ingå i ymnighetens hemwist, som för
dem äro beredde.”

VENERIS ÆNEADIS TEMPLUM, et tempel som Trojanerne
upbyggde til Veneris ära, på kusten af Epirus och
halfön Leukas.

VENERIS ARSINOES FANUM, et rygtbart Venus-tempel i
Egypten emellan Canope och Alexandria.

VENERIS LACUS, en sjö wid Hieropolis i Syrien; midtuti
hwilken stod et altar af sten, som tycktes wara i en
beständig rörelse. Det war alltid omgifwat af folk som
simmade dit, och der firades en stor fest, dit man bar
alla Gudarnes stoder.

VENERIS PORTUS, nu Vendres, en hamn i Gallia
Narbonensis, rygtbar för et Venus-tempel derstädes.

VENILIA, 1. – en Nymf, Dauni gemål, Amati syster, och
moder til Turnus. Någre säga at han war Neptuns gemål
och densamma som Salacia. 2. – Enligt Augustinus
Gudinnan för det hoppet som kommer.

VENULUS, en af de fornämste bland Latinerne, begärde
af Diomedes hjelp emot Trojanerne, men förgäfwes.

VENUS, 1. – en af de rygtbaraste Guddomligheter i den
hedna fornåldern, danades, efter Hesiodi upgift, af
hafwets skum och blodet ur Cœli afskurna födslodelar:
af denna ohyggliga blandning föddes, i nejden af
Kythera, den skönaste af alla Gudinnor. Blomster
upwäxte under hennes steg: åtföljd af sin son Cupido,
af Lekar och Löjen och allt Kärlekens tilbehör
utgjorde hon Gudars och menniskors glädje och
lycksalighet; timarne, åt hwilka hennes upfostran war
anförtrodd, förde henne til himmelen, der alla
Gudarne, betagne af hennes skönhet, wille gifta sig
med henne. Jupiter sjelf wille bli älskad af henne;
men som han misslyckades deri, bestraffade han hennes
köld dermed at han gifte henne med Vulcanus, den
fulaste af alla Gudar. Sådan är den i Grekland
wanligast antagna traditionen om ursprunget til Venus,
Ve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free