Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Flocken - Vargen och Hunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At hoppa öfver käpp, at öfva tusen spratt:
Kort sagdt, at göra laget gladt. —
Din tjenst är nog gemen. — Men jag dervid ej tappar.
Hvar dag man skänker mig, til föda, must och märg,
Af kyckling-ben et rågadt berg,
Och husbond’n mig på köpet klappar.
Vår kloke Varg betänke-tid begär:
Hån tror ej alt så helt, som Hunden det beskrifvit.
Omkring hans hals han varse blifvit
En rand, der håret afnött är.
Min vän! jäg ser en rand, hvad kan den väl betyda?
Den är ej ämnad at dig pryda —
Hvad fråga! Ar du då en främling i vårt land?
Du veta bör, at denna rand
Bland hundar är den högaf smaken.
Kom, följ mig — Men — Hvad men? — Det märket
af et band:
Du är ej altid fri — Man fäster oss ibland:
Det tvång ej roligt är; men det gör ej til saken —
Til saken, säger du! Jo, det så mycket gör,
At ynnest, öfverflöd och tjenst och alt försakas:
Jag heldre glömd och fattig dör.
Min frihet! utom dig kan något nöje smakas?
Behåll dit tand. Farväl, min Vän!
Han tar ett skutt, och springer än.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
