- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
46

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

FORNTIDEN.

vid Dnjpr pch detta välde, som i våra sagor kallas
Gàrdarike, utbredde sig snart och blef stort och mäktigt.
Folket kom efter sina herskare att kallas Ryssar. Genom
detta rike, med hvilket norden länge stod i samfärdsel,
kommo dess folk i beröring med en qvarlefva af det
romerska riket, som under namn af det östromerska eller
byzantinska kejsardömet från folkvandringarnes tid fortlefde
ända till medeltidens slut, då det, förut alltmer
förmin-skadt till sitt område, så att det till slut innefattade
endast sjelfva hufvudstaden Konstantinopel (af nordboarne
kallad Miklagård) — till sist eröfrades af Turkarne. I
detta rike togo en mängd nordiska krigare tjenst såsom
kejsarens lifvakt. De kallades Vevringar af det ryska ordet
War ag er.

Efter denna allmänna öfversigt af hvad vi kalla
den senare vikingatiden må vi anföra några vikingasagor.

Sagan om Ragnar Lodbrok.

Ragnar Lodbrok, Sigurd Rings son, fick sitt tillnamn
af följande anledning. En skön jarladotter vid namn Tora,
hade af sin fader fått en lindorm, som till en början var
så liten att hon förvarade honom i en ask. Men ormen
växte oupphörligt, så att han till slut ej fick rum i
kammaren utan låg i ring kring hela jungfruburen; han var
tillika så ond, att ingen vågade sig dit, utom den, som
gaf honom föda. Då lofvade Toras fader att den som
dödade ormen, skulle få hans dotter till äkta. Men ingen
vågade försöket utom Ragnar.

Ragnar var då blott femton år gammal, men hade redan
länge farit omkring med sina härskepp och förvärfvat
rykte. Han lät göra sig en klädnad af ludna skinn,
som kokades i beck och fingo hänga tills de hårdnade.
Iklädd denna drägt infann han sig en natt vid Toras
jungfrubur och dödade ormen, som under
dödsryckningarna gjorde så våldsamma rörelser att Ragnars spjut
gick af vid skaftet. Yid det ting, som jarlen lät
pålysa för att utröna, hvem som varit ormens baneman,
bars spjutet omkring till alla, men ingen kunde uppvisa
skaftet, förr än ordningen kom till Ragnar. Han fick nu
Tora till hustru, och ett präktigt bröllop tillrustades.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free