Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 FORNTIDEN.
Birka. Men utsigterna voro icke nu så gynsamma som
förra gången. Ansgarius fick icke för folket andraga sin
sak eller ens komina till tals med konungen. Många rådde
honom till och med att icke utsätta sig för den fiendtliga
sinnesstämningen, utan söka genom flykten rädda sig undan
folkets vrede. Men emedan han medförde bref från tyske
konungen (Ludvig den frommes son), bjöd ban
Sveakonungen till sig på gästabud. Denne kom. Hans namn
var Olof. Under gästabudet lyckades Ansgarius vinna
konungens bevågenhet, men någonting väsentligt blef
dermed ej uträttadt. Folkmakten var ännu alltför stark,
för att konungen skulle kunna emot folkets vilja
företaga något. Emellertid blef Ansgarii sak på det
närmast derefter sammanträdande tinget i Upsala för allmo
gen föredragen. Då mycket buller och gny dervid lät
förnimma sig, uppträdde en gammal man och sade:
"inånga finnas ju bland oss, som känna, huru mäktig de
kristnes Gud är, och huru villig han är att hjelpa dem,
som på honom förtrösta. Många *måste nu resa ända till
Dorstad för att låta sig döpas och blifva kristna. Hvar
för skulle vi då visa ifrån oss det, när det bjudes oss
för våra dörrar, som vi eljest gå att söka fjerran med så
många svårigheter, kostnader och faror?" Han tillstyrkte
derföre, att den mäktige gudens tjenare måtte få
qvar-stanna, "ty hvar så skulle hända, att deras egna gudar
ej mera kunde hjelpa, så vore det godt att hafva en gud,
som var mäktig att hjelpa i alla faror den, som honom
åkallade."
Den gamles ord gjorde verkan. Det beslöts, att
kristna prester skulle få predika i landet och här inrätta
sin gudstjenst. Konungen underrättade Ansgarius härom,
men vågade icke gifva sitt fulla samtycke, förr än saken
först föredragits på ett annat ting i en annan del af
riket. Samma beslut fattades likväl äfven här, och nu lät
konungen gifva Ansgarius tillkänna, huru sakerna stodo,
samt gaf sitt tillstånd till kristendomens fria förkunnande
och till uppbyggande af kyrkor. Aret derpå återvände
Ansgarius till Bremen, der han lefde och verkade till sin
död år 865, alltjemt nitälskande för kristendomens
utbredande i Nordanlanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
