Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
MEDELTIDEN.
gagnelig riktning åt deras oro och stridslystnad var
hvad konung Magnus föresatte sig och hvad han utförde
benoni stadgan om russtjensten*) på det märkliga mötet
i Alsnö 1280.
Häri bestämdes, att de, som närmast omgåfvo
konungens person, men äfven andra, som ville på egen bekostnad
tjena till häst mot rikets fiender, skulle fria eller frälsa
sig sjelfva och sin egendom från skatt till kronan.
Härigenom uppstod väl en i lag stadgad skilnad
mellan skattefrie och skattskyldige, men någon annan
samhällelig olikhet dem emellan fans ännu icke. Utom de
storättade, rike och mäktige, som af gammal häfd voro
skattefrie, och som äfven utan konungens goda vilja
måhända kunnat tilltvinga sig denna frihet, funnos andra,
som hvarken genom bördens eller rikedomens företräden
märkbart skilde sig från bondeklassen, men likväl antingen
af ärelystnad eller af omtanke för egen fördel öfvergingo
till frälset, och för hvilka rättigheten • att återgå till
de ofrälses klass (denna benämning förekommer nu för
första gången) när som helst stod öppen. Den som icke
frälste sig och sin gård genom russtjenst sades göra
skatt och skuld som bonde.
Såsom redan är antydt, åsyftade Magnus genom
stadgan om russtjensten på en gång, att genom ett
nybildadt rytteri förskaffa landet krigsdugliga trupper, och
att göra de mäktiga männen i riket mera beroende af
konungamakten.
Båda delarne befordrades genom att i Sverige infora
det i de flesta andra Europeiska länder redan blomstrande
riddareväsendet. Detta hade utvecklat sig under korstågen
och stod i synnerhet i Tyskland, Frankrike och Italien vid
denna tid i fullaste glans. Biddarslaget, krigarens högsta
utmärkelse, eftersträfvades af sjelfva furstarne och
tilldelades den genom hj eltebedrifter framstående mannen af en
en äldre riddare, som dervid slog honom med flata svärdet
tre slag öfver skuldran i Guds faders, jungfru Marias
och något helgons namn, hvarefter den nye riddaren
ikläddes svärd, handskar och sporrar. Derefter svor ban
att kämpa för Guds och helgonens ära, för sanning och rätt,
*) Af russ eller ross häst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
