- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
159

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN HELIGA BIRGITTA.

159

Förlusten at’ honom, som hon mest älskat på jorden,
blef vändpunkten i Birgittas lif. Från denna tid började
hennes uppenbarelser. Genom späkning at’ sin kropp,
genom ständigt fastande och bedjande samt genom att
uteslutande hängifva sig åt betraktelser af Gud och
gudomliga ting, försatte hon sig i ett tillstånd af
öfver-spänning, så att hon trodde sig vara i andarnes verld,
såg och talade med Frälsaren, jungfru Maria, englarne
och många afsomnade heliga män samt erhöll uppenbarelser
om märkliga ting, som skulle inträffa. Det utomordentliga
i Birgittas både person och uppträdande tillvann henne
ott stort anseende af somliga, hån och begabbelse af
andra, hvilka ansågo hennes uppenbarelser tör drömmerier.
Det sista var fallet med konung Magnus, soin då
han träffade fru Birgittas son, herr Birger, plägade
fråga: "hvad månde din fru moder, vår fränka, hafva
drömt om oss i natt?" — Byktet om hennes helighet
’tilltog dock alltmer och spridde sig äfven utom Sverige,
så att, då hon några år efter sin mans död företog en
resa till Rom, hon så väl der som under vägen dit
blef mottagen med den största vördnad. Under hennes
vistelse i Rom kommo dottren Katarina samt sönerne
Birger och Karl till henne. Katarina var gift med en
riddare Eggert von Kyrnen, men lefde belt och hållet
i sin moders anda och sökte i demia riktning verka på
sin omgifning, sin man och sin svägerska, herr Karls
husfru. Den sistnämnda fann sig äfven gripen af Katarinas
tal och började afkläda sina prydnader till stor
förtrytelse för herr Karl som skref till sin syster, och sade
"att hon icke skulle tubba hans hustru att blifva till
folks åtlöje, såsom hon sjelf hade blifvit."

Under det Birgitta med sina barn var i Rom, tog
hon sina söner med sig och uppvaktade påfven.
Ilen-Karl var klädd i hermelinsmantel, gyllene riddarkedja
och silfverbälte om lifvet samt bar dessutom många
andra prydnader. "Karl är verldens son" — sade påfven
"men Birger är sin moders." — Birgitta bad om
syndaförlåtelse för sin verldslige son, då påfven lyfte
på dennes tunga silfverbälte och sade: "detta är börda
nog till syndabot." - hvarpå fru Brita svarade: "helige
fäder, skilj honom från synderna, jag skall nog skilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free