- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 1. Tidsrymden intill Gustaf Wasa /
214

(1878-1883) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

M Kl) K I/i’ IDEN.

med frågan: "Viljen I känna honom god för eder herre
och konung, alldenstund han sådan rätt hafver till riket?"
Härpå svarade allmänheten, som ej så noga betänkte
hvad frågan innebar, "ja" och dermed var Kristian erkänd
såsom Sveriges — arfkonung.

I)en 4 november, som var en söndag, förrättades
kröningen med stor högtidlighet i Storkyrkan, då många
främmande herrar slogos till riddare, men ingen Svensk,
emedan, såsom Kristian lät tillkännagifva, Sveriges-rike
var vunnet med svärd. Från kyrkan begaf man sig upp
till slottet, der ett präktigt gästabud väntade, hvilket
fortsattes i tre dagar. Konungen var mycket glad, och
ingen anade de hemska planer, som dolde sig under den
låtsade vänligheten. Men på fjerde dagen, onsdagen, då
en mängd herrar, fruar och borgare voro församlade i
slottets stora sal, stängdes oförmodadt alla dörrar samt
slottsporten. Konungen inträdde och tog plats på sin
troil. — Han hade tillbragt bela förmiddagen i
öfverläggningar med sina förtrogna Jöns Beldenacke och Didrik
Slagheck, af hvilka den senare varit barberare och genom
mor Sigbrit bragt sig upp i konungens förtroende. Slutet
på öfverläggningen blef att Kristian i enlighet med Didrik
Slaghecks råd skulle begagna sig af påfvens
bannlysnings-bref och behandla Svenskarne som kättare. För att gifva
anklagelsen ett sken af oväld uppdrogs åt Gustaf Trolle
att uppträda som åklagare och denne, hvars sinne ännu
brann af hämndlust, var ej sen att hörsamma tillsägelsen.
Det är dock knapt troligt, att han anade vidden af de
blodiga planer, på hvilka konungen rufvade och för hvilka
rikets förnämsta ädlingar skulle falla ofter. Han
framträdde emellertid och lät uppläsa en anklagelse mot dem,
som underskrifva hans afsättningsdom, såsom "de der
brutit kyrkans frid och förgripit sig på dess personer."
På konungens fråga, hvad ban fordrade, svarade Trolle,
att ban begärde ersättning för hvad ban lidit och straff
öfver dem, som förorättat honom. Konungen svarade att
rättvisa skulle honom vederfaras, samt lät uppläsa påfvens
bannbulla. Då framträdde Kristina Gyllenstjerna och
påminde konungen om hans heliga eder och löften samt
framvisade det ständernas beslut, i följd hvaraf
erkebiskopen blifvit som förrädare afsatt och Stäkets slott
nedbrutet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 22:59:28 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhafd/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free