Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återblick.
223
De förnämsta länen i Östergötland under unionstiden
voro: Stegeborgs, Ringstaholms samt i sydvestra delen af
landskapet Hofs län, vidare Kalmar och Stegeholms, det
senare heläget i närheten af det nuvarande Vestervik.
Kalmar slott var ett af de fastaste i laudet och ansågs
som en af nycklarne till Sveriges rike.
Värend med Njudung och Finveden, som med ett
gemensamt namn kallades Tiohärads lagsaga, hade stiftsstaden
Vexjö med sin domkyrka. 1 norra landskapet låg
Jönköpings stad, på samma plats ungefär som det forna
Juna-bäck. Norr om Vexjö, på en holme i Helgasjön, låg det
biskopliga slottet Kronoberg, hvars ruiner än i dag utgöra en af
ortens märkvärdigheter. Slottslänen voro Jönköpings och
liumlaborgs.
Öland med slottet Borgholm utgjorde ett län för sig
— likaså Gotland. Den senare ön var under unionstiden
ett tvistefrö mellan Danmark och Sverige, då danska
konungarne inlöst ön med svenska penningar, men ändock
lagt clen under Danmark. Den stolta hansestaden Visby
anfölls och utplundrades, såsom ofvan är berättadt, af
danske konungen Valdemar Atterdag. Den återvann
sedermera aldrig sin forna storhet och glans. På
Visborgs slott herskade efter sin afsättning Erik af Pommern
och dref derifrån sjöröfveri liksom Ivar Axelsson Tott,
hvilken några årtionden senare hade ön i förläning.
Norrlands landskap innefattades på denna tid under
benämningarna Helsingland, Medelpad, Ångermanland och
Vesterbotten. Ännu under konung Albrekts tid kallades
allt landet norr om Ödemorden för Helsingland, men
under unionstiden åtskildes landskapen.
Finland eller Österland såsom det under medeltiden
kallades, utgjorde ett biskopsstift och ett lagmansdöme,
tills landet år 1435 delades i tvenne lagsagor. Ännu
var Finland så glest bebygdt, att det fäns socknar, i
hvilka presten hade ända till tjugo mil att resa i
sockenbud. Utefter kusterna, i Abo skärgård och på Åländska
öarne var svensk befolkning. Abo och Viborg voro dc
förnämsta städerne; den förra staden var biskopssäte.
Finlands hufvuddelar voro ungefär desamma som
nu, nämligen: Egentliga Finland, Satakunda, Österbotten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
