Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
NYARE TJDEN.
och ej af hampa. Emellertid föllo samtliga hans skepp
uti Svenskarnes händer.
Alla Gustafs bemödanden att intaga hufvudstaden
hade sannolikt varit fruktlösa, om ej Lübeckarne vid
deDna vigtiga tidpunkt kommit honom till hjelp. Bland
de många motståndare, Kristians brådstörtade
omskapnings-åtgärder uppkallat emot honom, var Lübeck utan
tvifvel den farligaste. Kristian hade inskränkt Lybeckarnes
handelsrättigheter i Danmark och gynnat Holländarne,
hvilka Lubeck åter ville alldeles uttränga från Östersjön.
Utan fråga bestämdes Kristians handlingssätt i detta som
i så många andra fall ur synpunkten af hans rikens
verkliga nytta; men då till och med för de bästa
syftemål användas förkastliga eller okloka medel, så förfelas
icke blott det goda, man velat åstadkomma, utan
förslags-makaren skadar sig sjelf dermed. Så äfven här. Den, som
drog nytta af Kristians missgrepp och Lübeckarnes
förändrade tänkesätt (de hade en tid varit nära förbundna med
Kristian), var Gfustaf. Han hade hittills saknat skepp för
hufvudstadens belägring från sjösidan, och hans
nyupprät-tade läger på landsidan kunde under sådana förhållanden
ganska litet uträtta, Han delgaf Lübeckarne sina
bekymmer i detta hänseende och redan pingstaftonen 1522
landade utanför Söderköping tio lübska skepp, förande otnbord
krut, fältstycken, samt 900 knektar, hvilka stodo färdiga att
lor sold tjena Sverige. Dock ville de ej ingå på att
afgifva den äskade trohetsförsäkran, innan de sett den herre,
de skulle tjena. Gustaf måste derför genom dag och natt
rida till Söderköping, hvarefter snart alla betänkligheter
voro undanröjda. Det på lübska flottan öfverförda
krigsfolket fördelades sedan mellan belägringsmanskapet
utanför Stockholm och Kalmar, så att Gustaf kunde låta en
del af bönderne vända hem för att sköta sin jord. Men
unga och raska drängar stannade dock qvar. De lübska
skeppen förenade sig med svenska flottan, ehuru, såsom
det sedermera vid ett vigtigt tillfälle visade sig, de förra
illa tjenade Sveriges sak.
Genom Gustafs outtröttliga bemödanden hade sakerna
nu så vändt sig till hans fördel, att han i början af året
1523 kunde utsträcka kriget inom fiendens egna länder.
Trapper skickades både till Skåne och till isorge, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
