Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"klubbekkiget".
127
derna för knektarnes underhåll och deras våldsamheter
uttröttade allmogen, som frambar sina klagomål för
hertigen. Enligt berättelse skall denne frågat Finnarne,
som frainburo klagomålen, huru tätt krigsfolket var
förlagdt, då en af sändebuden Bengt Pontu från Kyi*o svarade,
att tjugu bönder voro om en ryttare och fjorton om en
knekt. Kunna tjugu bönder — skall hertigen hatva sagt
- icke öfverinanna en ryttare, eller fjorton en knekt,
då mån I lida plågan som I förtjenen. Då de utskickade
fortsatte sina klagomål och begärde hjelp, skall Karl
hafva svarat i vredesmod: "Jag vet ingen annan råd
utan skaffer eder fred med egen hand, om ej annars så
med gärdsgårdsstörar och klubbor." Folket tog hertigen
på orden och upproret i Finland, utgånget från
Österbotten, stod snart i full låga. Det har lått namnet
"klubbekriget", ett namn som bestods det af Flemings
ryttare med afseende på allmogens vapen. Bondehären
som uppgick till omkring 4,000 man, blef slagen och
upprifven, och inalles skola 3,000 bönder fallit offer för
upprorsförsöket *).
»Strax derefter uppkom i Finland en förskräcklig
hungersnöd. Men fåfänga voro bönerna till Fleming, att
ban ville lindra allmogens betryck. Tvärtom samlade
lian ytterligare krigsfolk för det nästa vår förestående
krigståget mot Sverige, der Sigismund hade beslutit
med härsmakt tvinga hertig Karl till undergifvenhet.
Men midt under dessa rustningar afled Fleming på
hemvägen från Nyland natten mellan 12 och 13 april. På
Abo slott förlorade man likväl ej modet. Flemings enka
fru Ebba Stenbock visade en kraft och en rådighet, som
erinrar om Kristina Gyllenstierna, Anna Bielke och andra
storsinnade svenska qvinnor; staden försågs med
lifsmedel, slottet sattes i fullgodt försvarsskick och flottan
utrustades. Till styresman efter Fleming utnämndes af
Sigismund på finska adelns begäran Arvid Eriksson
Stålarm, en tapper och ädelsinnad man, som genast sökte
lindra folkets nöd, ehuru han ingalunda kunde afvända
från Finland den krigets störtflod, som nu öfvergick
Sverige och hvaraf svallvågor hemsökte äfven Finland.
") koskinen, Finlauds historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
