Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLSKA KKIGET.
181
företaga någon rustning mot Sverige. Sigismunds
anstalter för det tillämnade tåget voro för öfrigt efter hans
vana alldeles förfelade. Fartygen voro små och dåliga,
krigsfolket otillräckligt och munförrådet tor resan odugligt.
Gustaf Adolf kunde således tryggt hemförlofva sina krigare
och låta flottan återvända till Sverige. Vapnen hvilade
till sommaren 1625, då Gustaf Adolf vid midsommartiden
åter var i liiga, hvarifrån han nu på alla sidor angrep
fienden. Jakob De la Gardie och Gustaf Horn sändes
till Lifland, der de inom kort tid eröfrade Dorpat,
Neun-hausen, Marienburg m. fl. fasta platser, så att hela landet
föll i Svenskarnes händer. Under tiden gick konungen
sjelf, åtföljd af Johan Baner, uppefter Dunafloden och
intog Kockenhusen, hvarefter Svenskarne utbredde sig
öfver Kurland, der Mitau, Birzen och Bauske eröfrades.
Dessa framgångar befästes ytterligare genom segern vid
Wallhof i Kurland den 6 januari 1626, der 700 Polacker
stupade och 150 fångar togos, bland dem den tappre
polske anföraren Gosiewsky. Fem fanor, tre kanoner
och hela den fiendtliga trossen föllo i Svenskarnes händer.
Detta var den första strid på öppna fältet,-der Gustaf
Adolf sjelf tillkämpade sig och de sina segern.
Under dessa tilldragelser hade svenska drottningen,
tärd af trånad efter sin make, kommit öfver till Reval;
med svårighet kunde Gustaf Adolf förmå henne att
qvar-dröja der, tills krigshändelserna tilläto honom att möta
henne. Båda återvände derpå till Sverige. Till
styresman öfver Lifland förordnades Jakob De la Gardie och
öfver Estland hans bror Johan.
Följande vår stod Gustaf Adolf åter på andra sidan
Östersjön. För att tränga den oefterrättlige polske
konungen närmare på lifvet och derigenom göra honom
benägen för fred beslöt Gustaf Adolf denna gång angripa
Preusen. Sannolikt hade konungen haft denna plan, då
han från Lifland utsträckte sina eröfringar inom kurländska
området. Han öppnade derigenom för sig utsigten till
ett sammanhängande välde kring Östersjön, hvilket äfven
egde bestånd under en tid af omkring ett hundrade år,
Sveriges såkallade Stormaktstid.
Med en här af 14,000 man, under anförande
af konungen sjelf, samt under honom af Gustaf Horn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
