Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16-t
NYATtE TIDEN.
schau. Eröfringen af’ åtskilliga fasta platser ökade
svenska vapnens ära; men eljest var detta fälttåg mycket
besvärligare än de föregående årens. T striden vid Mewe
hade Polackerna fått erfara svenska fotfolkets
öfverlägsenhet, och vid Dirschau, der svenska rytteriet besegrade
det polska, hade man med aktniig lärt känna denna
del af svenska krigsmakten. Följden af de lidna
nederlagen blef, att fienden beslöt undvika öppen strid. "Den
strider nu med en ny konst," säger Adler Salvius;
"den drifver folk och fä undan, men flyr för batalj
som för elden." Gustaf Adolfs framgångar hade
emellertid gjort Polackerna böjda för en billig fred; blott
Sigismund vidblcf med vanlig envishet sina orimliga
fordringar. —
Under det följande årets fälttåg ökades svårigheterne
än mera derigenom, att österrikiske kejsaren verkligen
lemnade den hjelp, hvarpå Sigismund synes ha bygt så
stora förhoppningar. Från Wien afsändes fältmarskalken
Arnheim med 10,000 man att stöta till Sigismunds bär.
Detta lyckades också och den förenade styrkan blef
derigenom Svenskarne så öfverlägsen att dessa måste draga
sig tillbaka, Eftertruppen blef härunder vid Stuhm
angripen af den mångdubbelt starkare fienden och var på
väg att duka under, då undsättning lyckligtvis kom från
hufvudstyrkan, hvarigenom anfallet tillbakaslogs och
återtåget tryggades. Striden hade varit mycket skarp och
konungen sjelf tvenne gånger på väg att blifva fången.
Första gången måste han lemna värjgehäng och hatt i
sticket, andra gången räddades han af Erik Soop. som
nedsköt den polack, hvilken fått konungen fast och
ämnade släpa honom med sig. "Aldrig har jag varit i ett
hetare bad," sade Gustaf Adolf, "men "jag är rätt glad
att hafva fått göra bekantskap med de kejserlige." —
För desse voro dock utsigterne i Polen ganska litet
tillfredsställande. Ogerna sedde af Polackerna blefvo de
af konung Sigismund betalte med fagra löften i stället
för penningar, och deras verksamhet för hans sak var
äfven derefter. Sedan Sigismund sett denna sin sista
förhoppning slå fel, blef han ändtligen benägen att lyssna
till de förlikningsförslag, som af franska sändebudet baron
de Charnacé framstäldes; på Sveriges sida förordnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
