Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
NYA HK TIDEN.
af den kraftfulle tyske kejsaren Ferdinand II blifvit
slagen på Hvita berget utanför Prag 1()’20 och måst
lemna det olyckliga landet, som på det förfärligaste sätt
hemsöktes af kejsarens hämnd. Fredrik V förklarades i
riksakt, förlorade sina pfalziska länder och måste lemna
sin kurhatt åt katolska ligans hufvudman, hertig
Maximilian af Bajern. De förnämsta protestantiska furstarne
i Tyskland, Johan Georg af Sachsen och kurfursten af
Brandenburg, förrådde mer eller mindre uppenbart sina
trosförvandters sak; Sachsen höll öppet med kejsaren och
Brandenburg, styrdt af katolska rådgifvare, var opålitligt.
Under sådana förhållanden voro konungarne af
Sverige och Danmark snart nog de ende till hvilka
Tysklands protestanter kunde sätta sitt hopp; äfven Holland,
England och Frankrike sökte förmå dem till ett
verksamt uppträdande i Tyskland mot katolikerne och deras
hufvudmän, kejsaren och kurfursten af Bäjern. Härvfd
visade sig danske konungen Kristian IV särdeles
angelägen att ensam få tillegna sig äran af att blifva
det protestantiska Tysklands räddare. Gustaf Adolf, som
ännu ej slutat striden mot Polen men hyste det varmaste
deltagande för protestantismens sak, såg ej ogerna att
Kristian IV erhöll det företräde, han fordrade. Allt hade
härvid varit godt och väl, om Kristian varit vuxen det
ansvarsfulla värf han åtog sig. Meu utgången visade
att han icke var det. Af ligans fältherre Tilly slagen
i Brandenburg, vid Lutter am Baremberge, den 27 aug.
1626, blef han ytterligare af kejsarens genera)
Wallenstein drifven ur Tyskland och inom sina egna stater
inskränkt till öarne, samt tvungen till freden i Lubeck 1629,
der han väl återfick sina länder, men mot förpligtelse
att ej uppträda mot kejsaren i hans kejserliga
regering — d. v. s. lemna sina trosförvandter åt deras öde
och låta kejsaren handla efter godtfinnande inom det
tyska riket.
I samma mån katolikernas öfvermod växte till följd
af den vunna framgången, blefvo nödropen från de tyska
pro testanterna allt mer högljudda. Ilela det protestantiska
Tyskland låg hemfallet åt segrarens godtycke.
Mecklenburgska landet gafs såsom belöning åt
Wallenstein, dess hertigar, G ustaf Adolfs syskonbarn, fördrefvos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
