Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TItKTTIOÅ Ii IG V K KIGKT.
Usedom och Wollia samt gjort sig till herre öfver Oderas
mynningar. Han fordrade nu nyckeln till Odern, .Stettin,
och stod, innan den gamle svage pommerske hertigen
visste ordet af, hotande utanför denna hans hufvudstad.
Emellertid hade de kejserlige besatt det öfriga Pommern
och deras befälhafvare, den förhatlige italienaren Tor
quato Conti, ehuru fåfängt, försökt öfverraska Stettin.
Den beklagansvärde hertig Bogislaus, den siste af sitt
hus, fruktade, huru han än vände sig, att se sitt land
bortryckt och sig sjelf drifven i landsflykt. Fruktande
kejsarens öfverlägsna makt, vågade han ej mottaga Gustaf
Adolf. Men denne lemnade honom intet’ val. "Eller
tror väl eders durchlaucht," sade konungen och
pekade på en hop fruntimmer, som sågos i slottsfönstren,
"att det der sköna lifgardet skall försvara murarne mot
mina Dalkarlar?" Efter en kort underhandling beviljades
det äskade inträdet och mellan konungen och hertigen
ingicks ett anfalls- och försvarsförbund, hvari Gustaf
Adolf förbehöll sig att vid krigsoroligheternas slut få
behålla Pommern, tills Sveriges krigsomkostnader blifvit
betalda. Stettin måste emellertid betala en krigsskatt af
50,000 riksdaler. Stadens vallar och fästningsverk
iord-ningstäldes i hast af Svenskarne. Garnisonen, anförd af
öfverste Damitz, öfvergick i svensk tjenst och erhöll i
Gustaf Adolfs armé namnet Hvita regementet. I Stettin
erhöll konungen förstärkning af Gustaf Horn, som
med en hop finska och lifländska trupper här slöt sig
till hans. armé. Emellertid fortsattes eröfringarne i
Pommern. Atta tusen man under Horns befäl qvarlemnades
i Stettin, hvarpå konungen, efter öfvergången af Damm
och Golnow, vände sig åt Mecklenburg, för att genom
intagandet af Wismar och Rostock erhålla stödjepunkter
för krigsoperationerna inoin detta land. Hans afsigt var
att låta den del af flottan, som qvarstannat på
Tysklands kuster, understödja anfallet på Mecklenburg.
Wismars hamn blockerades och de svenska skeppen levererade
de kejserlige en strid, der de senare förlorade sitt
amiralskepp. Företaget blef likväl utan frukter, emedan
landets egna hertigar, Gustaf Adolfs fränder, ej vågade
understödja honom. Af folket mottagen som en befriare,
SoenA- historia. II. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
