- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
256

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

NY A KF, TIDEN.

kunde vara skydd. Banér öfvergaf nu sin ställning bakom
Saale, kurfursten gick öfver floden och förenade sig med
Hatzfeld, och Baner drog sig åt norr först till trakten
af Magdeburg, i hvilken fästning han inlade två
regementen under öfverste Drake för att förstärka garn i
sonen, emedan Hatzfeld och kurfursten ryckte mot
staden. Sjelf drog han sig, då munförråden i denna nejd
började tryta, till Werben, säker om, att Magdeburg,
hvars besittning för Svenskarne var af den största vigt,
ännu länge skulle kunna hålla sig mot fienden. Men
till Svenskarnes synnerliga både harm och skada
uppgafs denna stad redan den 5 juli. Den förbundna
fiendtliga hären förstärktes af kejserlige generalen Marazini
och dennes trupper, och Baner drog sig än ytterligare
tillbaka åt Liineburg för att invänta de från Westfalen
tillkallade trupperna under general Leslie. Förstärkt af
dessa och af 4,000 man under Witzthum, hvilka
ankommit från Pommern, hade nu Baner omkring 20,000 man
att ställa mot fiendens 30,000. De kejserlige väntade
tillika förstärkning af egna trupper under Götz och af
hertig Georg af Liineburg, som nu äfven förklarat sig
för Svenskarnes fiende. Hade föreningen med dessa
trupper af fienden obehindradt kunnat verkställas, hade
Svenskarne efter all sannolikhet varit förlorade. Deras
ställning var redan i hög grad betänklig, hvarföre ock gene
ral Hatzfelds afsigt var att i en förskansad oangriplig
ställning uthungra, utmatta och upplösa svenska hären.
Denna plan blef likväl lyckligtvis omintetgjord genom
Baners anfall på den föi-enade kejserliga och sachsiska
hären vid Wittstock i Brandenburg den 24 sept. 1636.
Ehuru underlägsna till antalet vunno Svenskarne en
fullständig seger, det kejserliga fotfolket nedhöggs nästan
totalt, fienden förlorade bela sitt artilleri, 150 tanor och
standarer samt öfver 2,000 fångar. Hatzfeld drog sig
tillbaka, kurfursten flydde och stannade på sin flykt icke
förr än i Leipzig.

Från Wittstock uppbröt Baner och tågade åter nedåt
Sachsen och Thiiringen. Han intog Erfurt och Torgau
och belägrade Leipzig samt var så nära att bemäktiga
sig denna plats, att muren redan var nedskjuten till 24
alnars bredd, och blott en timme återstod, tills storm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free