Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£0
KART- DEN TIONDE GUSTAF.
konungslig härkomst, hade äfven hans ättefäder på
fädernet tillhört Tysklands förnämsta furstar. Med tiden
hade det pfalziska landet likväl blifvit sönderstyckadt
mellan olika grenar af slägten, så att till slut för den gren
deraf, som Karl Gustaf tillhörde, återstodo endast ett par
obetydliga slott och några byar.
Pfalzgrefven Johan Kasimir, Karl Gustafs fader, hade
år 1613 infunnit sig vid svenska hofvet, med hvilket han
genom Karl den niondes första gemål Anna Maria stod
i aflägsen slägtskap. Här gjorde han på Gripsholm
bekantskap med prinsessan Katarina, enda öfverlefvande
dottern af Karl den niondes första äktenskap.
Pfalzgrefven var då tjugufyra, prinsessan tjugunio år. Mellan dem
uppstod snart en ömsesidig tillgifvenhet, och pfalzgrefven
begärde af Gustaf Adolf samtycke till deras förening.
Men då hans grefskap Zweibrücken-Kleeburg var så
litet*) att fråga uppstod, huru vida han deraf kunde
värdigt försörja sin gemål, måste han, innan han erhöll
prinsessans hand, från Tyskland skaffa sig sina bröders
intyg i detta afseende. Då svaret utfallit efter
önskan, bestämdes prinsessans hemgift, och bröllopet firades
på Stockholms slott den 11 juni 1615.
Det furstliga paret bosatte sig i Tyskland, men
återvände till följd af kriget, 1618 till Sverige och fick sig
Nyköpings slott anvisadt till vistelseort.
Här föddes Karl Gustaf, den äldste bland sju syskon
den 8 november 1622. Kort derefter flyttade hans
föräldrar till det urgamla slottet 8’tegeborg, hvilket, af Gustaf
Adolf blifvit i förläning öfverlemnadt åt Johan Kasimir.
Här lefde pfalzgrefven flere år i stillhet och lugn,
sysselsatt hufvudsakligen med sina barns uppfostran. Ehuru
Johan Kasimir sjelf tillhörde den reformerta
trosbekännelsen, uppfostrades hans son i lutherska läran. Det
pfalziska husets förtrogna vänner, Gyllenhjelm och Johan
Skytte, fingo i uppdrag att skaffa såväl en lärare som en
guvernör tör den unge pfalzgrefven. Till den förra
platsen utsågs Bengt Baaz, en son af biskopen i Vexiö Jo-
*) Johan Kasimir skref sig pfalzgrefve vid Rhen i Havern,
hertig af Jülich, Cleve oeh Berg, grefve till Weldinz, Spanheim oeh
Kavensberg, herre till Ravenstein. »Han var således,« säger en
författare, »lika rik på titlar som fattig pä besittningar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
