- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 3. Från drottning Kristina intill Karl XII:s död /
82

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

KAHL DEN TIONDE GP8TAK.

Han blef derefter, såsom förut är nämdt, 1640
tronföljare och 1650 arffurste till Sverige oeh dess lydländer.
Då ban strax före drottningens kröning återkom från
Tyskland, der han uppehållit sig för åtskilliga sakers
ordnande vid hären och fredsverket, — blef han vid sin
ankomst till Stockholm på det högtidligaste sätt
emottagen. Hela rådet och alla i staden närvarande högre
embetsmän voro honom till mötes utanför stadsporten,
kanonerna dånade, borgerskapet stod under vapen,
drabanter, lika klädda och beväpnade som drottningens,
omgåfvo vagnen. — Allt utvisade, att Karl Gustaf nu
icke längre var den obetydlige, hjelpbehöfvande, ofta
förbisedde tyske fursten, utan Sveriges blifvande
beherskare, hedrad och uppmärksammad af alla."*)

Försigtigheten bjöd likväl, att Karl Gustaf så mycket
som möjligt höll sig aflägsnad från regeringsärendena och
partistriderna för att ej väcka drottningens misstankar.
Såsom tronföljare hade han fått 50,000 rdr i årligt
underhåll och Oland till förläning. Här lefde och vistades han
fjerran från hufvudstadens oro och dagens strider. Dock
påstår man, att den overksamhet, som
nödvändigheten fordrade, blef honom ganska plågsam i längden.
Han begärde af drottningen att erhålla styrelsen
öfver Sveriges tyska provinser, men denna begäran
af-slogs. Från sina fönster på Borgholms slott, der han,
såsom han sade, bygt sitt lifstidsresidens, hade han fri
och öppen utsigt öfver segelleden åt Stockholm. Der, i
hufvudstaden, dvaldes, så påstår man, hans tankar,
medan han på Öland sökte den sysselsättning, som ensam
stod öppen för hans efter verksamhet törstande själ.
Borgholms slott, som allt sedan Johan den tredjes tid
varit lemnadt i förfall, blef af Karl Gustaf till en del
ombygdt och i sin helhet mycket förskönadt.
Trädgården stäldes i förträffligt skick, och Sveriges blifvande
konung planterade med egen hand flere at’ dess
fruktträd. På en stor mosse Skedmossen börjades odlingar:
på hedarna såddes granfrö o. s. v. Med bönderne på ön
umgicks och lefde han på den förtroligaste fot; annars
voro jagter, besök af gamla krigskamrater och lifvande

") Jfr Starbäcks berättelser ur sv. hist., del 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/3/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free