Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kahl gustafs jätteplaner.
95
På detta sätt skulle alla Sveriges besittningar bortom
Östersjön blifvit en sammanhängande sträcka af länder
från Botniska och Finska viken till Weichseln och med
ett litet afbrott ända till Oderfioden och till grannskapet
af Elbes mynningar och Nordsjöns södra kust.
Östersjön skulle derigenom blifvit en svensk insjö; Sverige
den herskande staten i norden, bela Östersjöhandeln
hade kommit i dess händer: Ryssland hade tor alltid
varit förvisadt från Östersjön, och Sverige hade utan
gensägelse blifvit den förnämsta protestantiska stat i
Europa. Men farhågan för denna jätteplan uppväckte
hos Sveriges grannar det för ögonblicket slumrande
misstroendet och bragte hela det katolska Europa i harnesk
mot den uppstigande protestantiska stormakten. Karl
Gustafs polska krig blef liksom en gengångare af det
tretioåriga, der religion och politik blandade sig om
hvarandra. Påfven uppmanade de katolska regenterne
att rädda Polen från de kätterska eröfrarne, skänkte
Johan Kasimir 200,(XX) gyllen samt frisade alla Polackar,
som svurit Karl Gustaf trohetsed, från skyldigheten att
hålla denna. Polska presterskapet vägrade sakramentet
åt en hvar, som ville vidblifva sin ed till svenska
konungen, och tyske kejsaren, som fruktade att det redan
vunna svenska väldet i Tyskland skulle genom
eröfringarna i Polen ytterligare vinna i styrka, ökade antalet
af Sveriges fiender. Äfven Holland fruktade för sin
Östersjö-handel och blef till följd deraf en bland Karl den tiondes
motståndare.
Men de svåraste fienderna hade konungen inom
Polen. Man förbittrades, emedan han utan polska
riksdagens hörande, och utan annan rätt än segrarens,
gjort hertigdömet Preussen till ett län under Sverige
i stället för under Polen, bortskänkt det polska
biskops-stiftet Ermeland till kurfursten af Brandenburg,
bort-gifvit en mängd gods i Vest-Preussen och Lithauen åt
svenska herrar och öfver hufvud behandlat Polen såsom
ett eröfradt land. Mycken förbittring framkallade äfven
Svenskarnes våldsamma framfart. Efter Warschaus
intagande skickades en mängd taflor och bildstoder till
norden, och en stor del af kyrkornas guld och silfver
skänktes till krigskassan. 1 Krakau måste borgerskapet
betala i brandskatt 600,000 gyllen och dessutom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
