Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksdagarne 1 664, 1 6 68 ocii 1 6 72.
139
återvinnande hade hon grundat på astrologernas
förutsägelse, att den unge konungen icke skulle lefva länge.
"Hon hade," förklarade hon, "afsagt sig regeringen
endast till förmån tör Karl den tionde och hans manliga
bröstarfvingar och i händelse af den unge konungens
död eller annan regementsförändring fordrade hon att tå
åter inträda i sin arfsrätt". Mot den ögonskenliga fara
som här hotade fäderneslandet, förenade sig likväl både
regering, råd och ständer för att förklara Kristinas
begäran af "noll "och intet värde" och för att affordra henne
en kraftig försäkran, att hon icke skulle störa rikets lugn.
Härpå måste hon ingå och dermedelst binda sig "genom
en fullkomlig afsägelse" för hela sin lifstid och ehvad
förändring som kunde i Sveriges styrelse sig tilldraga.
17. Riksdagarne 1664, 1668 och 1672.
Vid den första af dessa riksdagar var det
krigsplaner som förnämligast togo uppmärksamheten i anspråk.
Efter att tolf år efter Vesttäliska fredsslutet hafva på
grund af sin nödstälda belägenhet åt Sveriges konung
meddelat investituren i Bremen och Verden, begärde tyske
kejsaren nu Sveriges verksamma biträde i det till
utseendet allt farligare kriget mot Turkarne. Till
öfverbefälhafvare tör österrikiska hären anhöll han, att Sverige
måtte sända Karl Gustaf Wrangel. Så fortlefde ännu
svenska namnets ära i fjerran länder och genljudet deraf
förnams ända till Adriatiska hafvets strand.
De at’ den unge konungens farbroder, hertig Adolf
Johan, framstälda fordringarna, att på grund af Karl den
tiondes testamente komma i besittning af
riksmarsksem-betet och dermed vinna delaktighet i förmynderskapet
för konungen, förnyades, men utan annan påföljd, än
att hertigen i en sträng hand fästning måste afsäga sig
alla anspråk på nämnda embete och underkasta sig att,
om han framdeles toretoge något till rikets skada
och osäkerhet, anses och straffas som fredsbrytare.
En följd af dessa Adolf Johans omintetgjorda planer,
var äfven den, att regeringen befriades från den far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
