Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDUKTIONSKOMMISSION FN.
161
i kammarkollegium, kommersekollegium,
reduktionskollegium och liqvidationskonnnissionen och fick således hela
rikets penningeförvaltning sig ombetrodd. Han var, heter
det om honom, "i sjelfva verket den man som näst
konungen starkast påtryckte denna del af regeringen
dess utmärkande prägel." Rådfrågad öfver allt, var han
med i allt, och utvecklade en arbetsförmåga som var
öfver all beskrifning. Med en ovanlig snabbhet
uppfattade hans klara förstånd hvarje nytt ämne och kastade
sig med djerft mod in i de mest betungande arbeten.
Karl den elfte hyste till hans skicklighet det
oinskränktaste förtroende, och yttrade vid hans tidigt öppnade graf,
att "Gud gifvit honom synnerliga gåfvor."
Bland de öfriga ledamöterna i
reduktionskommissionen nämnes först och främst landshöfdingen Jakob
Fleming, en anförvandt till presidenten, och dennes närmaste
man i kommissionen; vidare den unge Ulf Bonde, Klas
Flemings systerson, hofkansleren Erik Lindsköld och
assessorn Jakob Gyllenborg, hvilken sistnämnde med tiden blef
styresman för hela reduktionsverket.
I)en nya kommissionen sammanträdde första gången
d. 10 jan. 1681. Först indrogos grefve- och friherreskapen,
och dermed försvann ur svenska statsskicket en
institution, som utan att ega sjelfständig rot i de svenska
samfundsförhållandena, hade blifvit inympad på dem, men
alltid varit med afundsamma blickar betraktad af den
öfriga adeln och till och med af en och annan bland
grefvarne och friherrarne sjelfve ansetts med ett visst
förakt. Dessa förläningar lågo kringströdda öfver hela
riket. Så funnos i Vestergötland De la Gardies och
Stenbockarnes grefskap, Leckö och Bogesund, i
Småland Brahes och Oxenstjernas Visingsborg och
Söder-möre, i Upland Ekholmen och Ortala o. s. v. Alla dessa
indrogos, och med dem innehafvarnes särskildt förlänade
makt. De nådeansökningar, hvilka af en och annan grefve
eller friherre inlemnades till konungen, blefvo alla
afslagna utan skonsamhet, någon gång med hån. Så t. ex.
då konungens egen slägting De la Gardie anhöll, att fa
behålla någon del af sitt grefskap Leckö, innefattande 40
kyrkosocknar, erhöll han resolution på, att fa behålla
grafkoret i A arnhems kyrka, samt nödig skjuts af bönderne för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
