- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
153

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE FÖRSTA REGERINGSÅREN. 155

Erik XIV.

1560—1568.

De första regeringsåren.

Erik XIV i början af sin regering. Erik var vid
sin faders död tjugusju år gammal. Liksom alla Grustaf L&
söner var han en välbildad och ståtlig herre, ägde en god
fattningsgåfva och hade fått en vårdad uppfostran både genom
studier och ridderliga idrotter. Han talade flera utländska
språk, hade ordet i sin makt både muntligen och skriftligen
och var kunnig i teckning, sång och strängaspel. Men i sedligt
afseende visade han tidigt dåliga anlag, och han bar inom sig
fröet till en sinnessjukdom, som i början dock endast
visade-sig i oro och misstänksamhet.

Vid faderns död stod Erik i begrepp att resa till England
för att fria till drottning Elisabet; han inställde nu resan
och tillträdde konungadömet. Under de första regeringsåren
hade de bättre egenskaperna i hans natur öfverhand öfver
de sämre; flera af hans regeringsåtgärder vittnade om insikt
och god vilja. De gamla räfst- och rättaretingen (se s. 81)
hade råkat i förfall; i deras ställe inrättade Erik XIV en
ständig domstol, som kallades honungens högsta nämnd. Han
öppnade i Sverige en fristad för förföljda protestanter i
utlandet, och flera hugenotter från Frankrike togo hit sin
tillflykt.

Eriks förhållande till hertigarne och adeln. Erik ville
framför allt inskränka den alltför stora makt, som enligt
faderns testamente tillkom hertigarne. Han nödgade sina
bröder att samtycka till en ny uppgörelse härom, hvilken af
ständerna bekräftades på en riksdag i Arboga 1561 och därför
kallades Arboga artiklar. Härigenom blefvo hertigarne från
att vara nästan själfständiga fur.star förvandlade till
undersåtar: de fingo ej i sina län utöfva andra höghetsrättigheter
än att uppbära kronoinkomsterna samt utnämna vissa lägre
tjänstemän. Därpå firade Erik sin kröning i Uppsala med
en i Sverige osedd prakt; han bortslösade därvid en god del
af faderns mödosamt hopsparda skatter. Vid detta tillfälle
instiftade Erik grefve- och. friherrevärdigheterna för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:00:04 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/faderhist/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free