- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
352

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352

NYARE TIDEN.

Gustaf III hade alltså satt sina planer i verket, men
det hade skett genom en kedja af olagligheter och våldsamma
handlingar. Denna nya statshvälfning hade olyckliga följder
både för sin upphofsman och för landet.

Förenings- och säkerhetsakten gaf konungen
fullkomlig makt öfver krig och fred samt öfver riksstyrelsen i
allmänhet. En högsta domstol upprättades, hvilken skulle
i stället för rådet utöfva konungens domsrätt; konungen hade
i denna domstol två röster. Ständerna behöllo visserligen
sin andel i lagstiftningen men beröfvades genom
säkerhetsakten rätten att själfva föreslå nya lagar, och
beskattningsrätten omtalades i mycket sväfvande ordalag. Alla stånd
skulle äga lika rätt att förvärfva jord, äfven af frälse natur;
endast säterier blefvo adeln förbehållna.

Enligt säkerhetsakten skulle antalet af rikets råd bero
på konungens godtfinnande. Följden häraf blef, att det
gamla rådet, som funnits i 600 år, af konungen upplöstes;
det ersattes i rättegångssaker af högsta domstolen, i öfriga
ärenden af en rikets allmänna ärendens beredning. 9^

Kriget 1789—1790. Freden. Nu hade konungen den
makt,, han ansåg sig behöfva för att kunna föra kriget med
kraft. På sommaren 1789 upplågade kriget å nyo både till
lands och sjös. Landtarméen segrade i några mindre
träff-ningar, dels under konungens eget befäl, dels under Stedingk,
hvilken anförde den svenska hären i Savolaks. Men
hufvudstriden utkämpades till sjös. Den stora flottan, förd af
hertig Karl, påträffade den ryska flottan nära Oland och
anföll denna, men segern gick honom ur händerna i följd af
vissa underbefälhafvares försummelser. Skärgårdsflottan, som
under befäl af öfveramiralen Karl August Ehrensvärd *
understödde arméens rörelser vid finska kusten, blef i Svensksund **
anfallen från två sidor af en öfverlägsen styrka och måste
efter en hårdnackad strid vika med stor förlust.

Till 1790 års fälttåg rustade sig Gustaf III af alla
krafter för att få öfverhand till sjös. På våren gick den
svenska örlogsflottan under hertig Karl först till Beval och
anföll den där liggande ryska eskadern men misslyckades i
följd af en storm. Däremot lyckades konungen, som själf förde
den svenska skärgårdsflottan, att slå den ryska vid
Fredrikshamn. Nu begick konungen det misstaget, att han lät så väl

* Son till Augustin Ehrensvärd.
** Svensksund, ett sund vid finska kusten nära Fredrikshamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free