Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434 NYASTE TIDEN.
vid Dybböl på Slesvigs östra kust, där flera heta strider
utkämpades. Vid denna tidpunkt ankommo de svensk-norska
hjälptrupperna till Fyen (se s. 409). Ej långt därefter
afbröts striden genom det af konung Oskar bemedlade
stilleståndet i Malmö. Men då villkoren oförsynt öfverträddes,
började danskarne åter kriget på våren 1849. Nu inträngde
fiendens hufvudstyrka i Jylland, medan en annan började
belägra Fredericia. Här samlade danskarne i tysthet sina
trupper, gjorde därpå under general Bulows befäl ett nattligt
utfall mot de belägrandes skaror och tillfogade dem ett
fullkomligt nederlag. Kort därefter inträdde ett nytt
stillestånd, och efter ett år slöts formlig fred med Tyskland i
Berlin 1850. Men emellertid hade upprorspartiet rustat sig att
fortsätta kriget, inträngde åter i Slesvig och intog en stark
ställning vid Is t ed. Här angreps upprorshären af danskarne
under general Krogh och måste efter en blodig kamp draga sig
tillbaka ända till Ejder; den danska hären följde efter, intog
en fast ställning vid Dannevirke och tillbakaslog därifrån
flera nya anfall af fienden. Slutligen inryckte en österrikisk
styrka i Holstein och upplöste upprorspartiets här och
regering.
Ny författning och konungaätt. På hösten 1848
sammanträdde den riksförsamling, som skulle pröfva regeringens
förslag till ny författning, och den 5 juni 1849 utfärdades
Danmarks grundlov. Konungen delar den lagstiftande
makten med en riksdag, som sammanträder årligen och består
af två kamrar, folJcetinget och landstinget, af hvilka det förra
bildas genom omedelbara val utan census, det senare genom
medelbara val med en viss census för valbarhet.
För att betrygga tronföljden efter den barnlöse Fredrik
VII förbundo sig de fem stormakterna och Sverige-Norge
genom traktaten i London 1852 att såsom konung Fredriks
efterträdare erkänna prins Kristian af Gliicksburg, gift med
Kristian VIILs systerdotter Louise, och denna
tronföljds-ordning godkändes af danska riksdagen.
Andra slesvig-holsteinska kriget. Efter någon tids
förlopp började tyskarne åter att inblanda sig i Danmarks inre
förhållanden. Striden gällde äfven nu hufvudsakligen Slesvig.
Tyskarne traktade efter herraväldet i Slesvig, på den grund
att tyska språket talades i dess södra del. Men då Slesvig
var en gammal dansk provins, ville danskarne rädda det åt
sitt land. För att närmare förena Slesvig med det öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
