Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannen med ärret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
minut eller bara en sekund för snart, så går jag
igen — ja, så Gud hjälpe mig, gör jag inte det!»
Jacob Kent såg tvivlande ut, men sade ingenting.
»Hurudan klocka har ni? Vad är er longitud?
Hur vet ni att ni på pricken vet eran tid ?» envisa-
des Cardegee i den fåfänga förhoppningen att kunna
lura sin bödel på några minuter. »Är det baracktid
ni har, eller är det kompaniets? För om ni gör’et
innan klockan slår, så spökar jag. Kom ihåg, att jag
har varnat er. Jag spökar. Och om ni inte har nå’n
tidvisare, hur kan ni då veta vad tiden lider? Det
skulle jag just vilja veta — hur kan ni veta det?»
»Ja ska nog passa tiden rätt», svarade Kent.
»Har en solvisare här.»
»Duger inte. Kan skilja på trettitvå grader.»
»Märkena gjorda.»
»På vad sätt? Efter kompass?»
»Nej, efter nordstjärnan.»
»Är det säkert det?»
»Alldeles säkert.»
Cardegee stönade och stal sig till en blick utåt
vägen. Släden kom just uppför en backe på endast
en mils avstånd, och hundarna voro i fullt lopp med
lätta språng.
»Hur långt har skuggan fram till märket?»
Kent gick fram till den primitiva tidvisaren och
betraktade den noga. »Tre streck», förkunnade han
efter noggrann undersökning.
»Hör nu — vill ni ropa ut ’åtta glas’, innan ni
trycker av skottet, säg?»
Kent samtyckte, och de tystnade. Remmarna om-
kring Cardegees handleder hade långsamt tågnat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
