- Project Runeberg -  Fäder och söner /
267

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Förbättringen blef icke långvarig. Feberanfallen
återkommo. Vassili Ivanovitsch stannade kvar vid sonens
säng; en alldeles egendomlig ängslan tycktes plåga
gubben. Han försökte flera gånger tala men förgäfves.

»Ievgeni!» utropade han slutligen; »mitt barn...
min käre, älskade son!» Detta oväntade känsloutbrott
gjorde intryck på Bazarov... Han vände hufvudet
något åt sidan och försökte ögonskenligen välta undan den
tyngd, som hvilade på hans förstånd; därefter sade han:
»Hvad vill du, min far?»

»Ievgeni!» fortsatte Vassili Ivanovitsch och föll på
knä bredvid Bazarov, ehuru denne låg med slutna ögon
och icke kunde se honom. »Ievgeni, du känner dig bättre
och skall med Guds hjälp bli frisk... Men begagna
dig af detta ögonblick att bereda din stackars mor och
mig den största tillfredsställelse, vi kunna tänka oss.
Uppfyll dina plikter som kristen! Jag har knappast haft
mod att framställa detta förslag... men ännu
förfärligare är att... Besinna väl, Ievgeni: det gäller
evigheten...»

Gubbens röst kväfdes, och hans sons ansikte
sammandrogs så småningom på ett besynnerligt sätt, under
det han fortfarande låg med slutna ögon.

»Om det kan bereda er något nöje, vill jag det
gärna», sade han slutligen; »men jag tycker, att det är
ingenting, som brådskar. Du yttrade nyss själf, att jag
var bättre.»

»Bättre, ja, Ievgeni; men man kan icke vara säker
på något. Allt står i Guds hand! Och för att fylla en
plikt...»

»Jag vill vänta en stund», återtog Bazarov; »du
säger själf, att krisen just nu börjat. Och om vi skulle
misstaga oss, hvad gör det? Man ger ju absolution åt
sjuka, äfven sedan de blifvit sanslösa.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free