Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje äfventyret - Fjerde äfventyret - 1. Sc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210
gande fram sina hufvuden. Ormarne: Systrar, nytt från ofvanverlden, der
de arma narraktiga menniskorna plåga sig. Berätta om Amundi öde, och
att nu deras frihetsstund slagit; den envisaste riddarn för så kallad dygd
och ljus m. m. vore tillintetgjord för sju års tid, under hvilka hans vän
sjelf, den fatala svartkonstmästarn, om han återkomme, ej kunde hjelpa
Iwmom. Drakarnes glädje. De ropa på orma-drottningen, den gamla
lindormen,, att hon skall ock vakna och höra dessa tidender. Ormarne förnya
nu sin berättelse mera fullständigt, och måla ut med hån Amundi
föraktliga öde. Lindormen skrattar: Ha! ha! ha! Chorus (hest och doft): Ha!
ha! ha! :|: Ormarne beskrifva nu med förtjusning, huru mycket ondt de
skola utbreda öfver jorden, och huru Sysis nu skall lemna dem all möjlig
frihet. Lindormen: Bravo, mina skötebarn, bra! Chorus: Bravo, bravo,
bravo, ja! Ormarne, att Forella nu skall föras hem till sin mor igen,
och att sex af drakarne måste göra sig färdiga att med den flygande
vagnen afföra henne. Lindormen: Vackert barn af vacker mor. Chorus:
Hon blir snäll när hon blir stor. (Shaksp. häx-verser.)
FJERDE ÄFVENTYRET.
Fågel Blå träffar Florinna; de båda Älskande samtala flera gånger med hvarandra, ocb
öffer-rumplas slutligen i ett djlikt möte af Drottningen.
i. Se. Tidigt om morgonen. Ännu ej full dag. Holofernes’
sängkammare, på en sida af slottet. Holofernes, med nattmössa på hufvudet,
går en stund häftigt omkring på golfvet och spelar ifrigt på en mungiga.
Beklagar sig sedan jemmerligen att han hela natten ej kunnat sofva,
oaktadt Kan så Kögst väl Möft det, emedan han sent om qvällen förut var
återkommen från sin beskickning, samt fört hem med sig den ännu blott
svagt återställde Konung Guido. Orsaken, hvarför han ej fått sofva i rö,
är att det spökar beständigt i den flygeln af slottet, sedan salig
Prinsessan försvunnit. Nu har han halfva natten igenom hört ett beständigt
oljud i sitt rum, liksom ett flaxande af en stor fågels vingar. Han
tycker sig höra detsamma nu igen, och skälfver. Hans reflexioner deröfver.
Huru vida det kan vara fågeln Roc, om hvilken så mycket talas i
Orienten? Han begriper ej, hvarföre han icke kan se den, då den enligt ryktet
skall vara så stor, att den kan lyfta en elefant med sina klor; men han
hör dock tydligen, att den är inne i rummet, och uppgifver slutligen
såsom skäl för fågelns osynlighet den förmodan, att han ej kan upptäcka
det väderstreck i sin kammare, der fågeln sitter, och hvilket han
förmodar vara syd-sydost, emedan Roc egentligen bor på ön Taprobana. Han
förargar sig, att han ännu icke, fastän en så gammal och stor krigare,
kommit längre i navigationen, och att han icke bättre användt sin tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
