- Project Runeberg -  Fågel Blå. Sagospel /
265

(1858) Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde äfventyret - 8. Sc.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

265

och tält om en blå fågel, som vore hennes älskare, m. m. d., men nu
blomstrade hon som en ros, och talte helt förnuftigt; ville hon blott
af-höra hans system! Mellertid hade hans konst bragt henne
förundrans-värdt långt, och ämnade han öfver sin behandling af denna sjukdom
skrifva en egen medicinsk afhandling, hvilken han ville skicka till
Universitetet i Salerno. Troubadouren säger, i det de gå, att ej hans konst,
utan en högre hand har gjort detta - hvaröfver han skakar på
hufvudet, ser efter dem och fortfar att botanisera.

8. Sc. Florinna, beledsagad af Cyprino, inträder i Domkyrkan i
Famagusta, der hon vill besöka det griftchor, som innesluter hennes
föräldrars ben och kistor. Hennes intryck af kyrkan, den heliga skymningen
af de målade fönstren, vise mästares (grekiska) taflor på guldgrund,
ensligheten, grafvarne, lamporna. - Då hon kommit fram till det grafchor,
der Konung Guido nu också ligger på den ena sidan om altaret (midt
emot hennes mor på den andra), och Cyprino öppnat dörren, drager han
sig vördsamt undan, för att ej med sin närvaro störa den fria gången
och utgjuteisen af hennes känslor. - Hon knäfaller nu i kapellet, midt
emellan de båda kistorna, och håller en rörande monolog, ömsom rigtad
till sin far, ömsom (och mest) till sin mor. (Berör med mildhet och
skoning sin fars narraktigheter - och prisar honom säll? som nu i en bättre
verld träffat sin första gemål, hvilken tvifvelsutan sträckt honom sin
hand med vänlig blick och förlåtelse af hans jordiska svaghet.) -
Hennes moders bild var uppställd öfver grafvården; Guidos ännu icke
(emedan han så nyss var död). För öfrigt hade Drottning Sibylla låtit
begrafva dem på detta sätt, åtskilda ifrån hvarandra; på föreställningar
deremot hade hon svarat, att hon ämnade med första uppbygga en
gemensam grafvård för Konung Guido och hans begge gemåler, värdig honom
och dem; på detta monument skulle han föreställas slumrande midt
emellan dem - allt i kolossal storlek. (Detta berättar Cyprino för henne,
när de först nalkas till grafkapellet.) Florinna öfverlägger med sig sjelf,
icke utan all inre strid, om hon bör göra allvar af sin styfmoders förslag
och önskan - hvarmed kanske denna sjelf aldrig haft allvar - samt
unna henne samma hedersplats med sin egen mor, nemligen ett rum vid
Guidos sida. Men snart segrar hennes medfödda mildhet och
försonlighet, och emot den betraktelsen, att Sibylla uppfört sig högst
oäktenskapligt mot hennes far, ställer hon den, att förlåtelsen och friden herrska
på andra sidan grafven, att hämdens fackla slocknar med sista strålen af
den jordiska solen, och att hon icke borde tänka hårdare än hennes mor,
hvilken sannolikt redan i andarnes land räddat sin fiendtliga medtäflerska
genom förböner hos den milda Maria, samt med sitt sköna hjertas
omotståndliga vältalighet lyckats att ingifva henne en flägt af sitt eget him-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:12:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fagelbla/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free