- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
112

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson - Tema: Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröngölingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dropparna glida af dem, björken doftar, och lindens gula spetsrosetter se dubbelt friska ut nu, sedan den vackra skuren kom och sköljde bort damm och frömjöl. Det är, som om en djup suck af vällust tonade ur naturens bröst. Man påminnes nästan om barnets rosiga slummer några ögonblick, innan det vaknar. Fågelkonserten är emellertid för länge sedan i full gång. Borta öfver klöfverfältet, som ofvanifrån sedt liknar ett rödt haf med grönskiftande reflexer, drillar lärkan ännu sin morgonaria, bofinken jublar fram sin korta fanfar i lönnen, trädgårdssångaren exekverar konstnärligt sin melodiösa drill, från den närbelägna trädgården skär göktytan i med sitt hvassa tju tju, och i kärret locka gräsänderna sina skäligen ostyriga ungar. Allt är emellertid frid och harmoni, men plötsligt tonar genom stillheten ett rungande kjyck, kjyck, som ekar i barrskogsmuren där borta. Hvad är väl det för ett vidunder, som framkallar denna väckande apell? En förirrad albatross, en gam på nordlandsturné? Ingalunda, ingalunda! Det är bara en gröngöling, en Gecinus eller Picus viridis, i egen skepelse. Och oförargligare varelse får man leta efter. Där kommer han för resten själf, i djupt bågig flykt, som icke går snabbare, än att man väl kan granska hans habitus. I det blixtrande solljuset lyser hans lackröda bindmössa, hans mellan ljusgrått och gröngult skiftande bröst, hans brunsvarta, hvitfläckade vingpennor och grönkantade mörka stjärt. Den långa, spetsiga näbben kommer äfven till synes och jämväl det runda, pirriga ögat, som talar om vakenhet och lif. Men där slår han ned nu, alldeles i vår närhet, och åter låter han höra sitt skarpa kjyck kjyck kjyck. Troligen vill han avertera: »Här är jag nu; har ni händelsevis någonting att anmärka?» Åhnej, det har ingen. Gröngölingen är väl liden, särskildt af allmogen, ty äfven han 'spår regn', då han skriker. Och ett godt hopp är ju alltid någonting, äfven om det ej realiseras. Om fågeln är matnyttig, veta vi ej men tro det icke. Åtminstone ha vi aldrig på någon hotell- eller kalasmatsedel sett ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:15:36 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free