- Project Runeberg -  Fågelkåserier /
92

(1921) [MARC] Author: Reinhold Ericson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gladan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gladan.


(Fig. 37; tafla VI.)

Under det relativt bekymmerfria skede af min ungdom, då jag
i obunden frihet fick ströfva omkring i hembygdens skogar, hagar
och ängar med bössa på axeln, gjorde jag sannerligen icke
mycket skada på det i öfrigt sparsamt förekommande matnyttiga
villebrådet. Förnämsta sysselsättningen bestod i att gå och titta på
småfåglarna, huru de voro klädda, huru de byggde, förskaffade
sig föda, tvättade och putsade sig, huru de flögo och hoppade
samt huru de betedde sig, då de sjöngo och kvittrade.
Följaktligen äro mina minnen från den tiden öfvervägande glada och
angenäma.

Emellertid kunde det icke undvikas, att man en och annan gång,
liksom på en slump, kom i kontakt med någon af de vingade
skogsinvånarna på ett sätt, som man knappast afsett. Ett särskildt
sådant sammanträffande var ledsamt nog och pinade mig så
mången god dag efteråt, att bössan rent af blef mig förhatlig.

I ett af ’tallhagens’ allra högsta träd hade ett glad-par byggt
sitt bo högst uppe i kronan. Upp till det hade jag otaliga gånger
försökt komma men utan att lyckas. Stammen var ungefär
metertjock nere vid hufvudhöjd och smalnade ytterst långsamt, men
snart nog började dess gren- och kvistfria yta att beklädas med
dessa saffransgula, postpappersfina barkflag, hvilka nära på äro
glatta som is och göra klättringen likvärdig med sådan på såpad
mast. År gingo om, utan att jag lyckades, men omsider hade
styrkan i armar och skänklar nått en sådan utveckling, att det
gick. Bytet blef två stora ägg, som naturligtvis fingo plats i mitt
ovarium.

Men detta var nu en sak för sig. Sedan jag fått, hvad jag ville,
ofredade jag icke på det sättet de kvarboende fåglarna vidare.
Då jag emellertid en gång passerade tätt förbi den högresta tallen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:17:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fagelkas/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free