Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ostindiefarare under den gamla, glänsande octrojen. Han
är nu med om det stora salteriet vid Majnabbe. Det är
alldeles gifvet att kursen står till fördel för mina holländska
vänner; och det är all sannolikhet för, att här snart måste
skeppas om igen stora qvantiteter, och dyrbara varor, till
nederländska hamnar. Lika säkert är, att Ringius dervid
kan vara oss nyttig.
Sedan vi hemtat hans hustru — jag såg mycket litet
af hans hem — mötte oss, enligt föregående uppgörelse,
coopvaerdie capitaine Engellau, som också lärer vara en
mäktig man härute, egande tvenne hus, ett vid
Barlastkajen och ett vid Masthuggskajen, dykericommissarien på
Gamla varfvet Clancey och en bokhållare hos Alströmers,
v. Utfall, son till aflidne rike v. Utfall på Nääs.
Det var söndag. Engellau och Clancey hade hyggligt
varit i kyrkan på förmiddagen, men nu hade deras hustrur
tyckt, att gubbarne skulle få gå ut och roa sig, och till
belöning för denna deras beskedlighet hade fruarne Sjelfva
också fått följa med. Det var nemligen förhållandet, att
en aerostatisk ballong skulle gå upp i Vauxhalls trädgård;
och på denna ascension voro gummorna mycket nyfikna.
De hade styrt ut sig i stora moderna hattar och
lång-sjalar men glömt kapporna hemma.
Det gick ju också mycket bra. En italiensk eller
sydfransk herre gaf sig till väders i en korg, som var
bunden vid ballongen. Lyckligtvis var ballongen säkert
fästad med en lina vid ett gammalt skeppsankare, på
hvilket man lagt stora stenblock, så att karlen kom icke högre,
än han ville. Emellertid var det för mycket folk på
Vaux-hall, för att vi skulle frestas att dröja der. Fruarne gingo
hem till sina små, tunnklädda som de voro. Vi karlar
gjorde ett litet besök på Reuterquists källare derbredvid,
på Breda vägen.
Vi hade här rätt trefligt i all stillhet med vårt
samspråk ; och det gick nu mycket beskedligare till än den der
qvällen på Vauxhallen. Vi hade våra »pipnubbor», vår
engelska punschbål (Batavia dock, som vanligt) och till qvällen
vanlig svensk mat, holländsk sill och ostindiska höns med
curry, till och med engelsk porter till 22 styfver buteljen
och efteråt en persicoliqueur.
Clancey beklagade sig öfver, att tiderna voro så dyra:
7 sk. för en mark smör, 10 sk. för ett tjog ägg, 7 sk. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
