Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var både stort och hemtrefligt och väl möbleradt med
en stor s. k. gustaviansk säng med gardiner, klädd liksom
stolarne med grön damast, försedd med mjuka pölar och
paradetäcke. Der fanns också en secretaire och en
commode, båda af mahogne. Jag resolverade mig genast för
att taga detta rum.
M:lle Muller frågade mig emellertid, om jag hade
rapporterat mig på rådhuskansliet. Det måste alla resande
göra med allra första, så vida de vilja undgå att plikta.
Jag tog afsked af hr Ringius och sprang naturligtvis genast
öfver till rådhuset och fick tag i en rådhuskanslist, hvilken
antecknade mitt namn, mitt hemvist, mitt yrke och min
härvarande bostad.
På hemvägen gapade jag åter litet omkring mig och
fick den upplysningen, att några skjul och hus, som ligga
på en holme i Stora Hamnkanalen öster om en bro, som
kallas för Lejonbron, höra till gamla jernvågen.
Lejonbron är lik de andra, ganska vacker, med fyra lejon, ett
i hvart hörn. De hålla svärd och sköldar i tassarne och
se ganska vilda ut.
Jag har fått låna Rousseau’s »La nouvelle Heloise»
af Lagerheim. Midt för mig har jag Bonaparte’s och
PichegruV porträtter. Bonaparte är verldens lejon nu för
tiden. Jag känner igen Pichegru’s svartmuskiga ansigte
med de otäcka ögonen och den smala krokiga näsan. Han
håller ena handen som vanligt bakom ryggen. Han har
förlorat en eller två af sina fingrar, kantänka. Han
förargar mig!
Jag skall läsa Rousseau.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
