Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholm och kostat på henne flera års uppehåll i
pensionatet.
Det var all denna förvåning och all denna veka
erinran af det förflutna, som hans ansikte och hans blick
framkallade hos henne. Allt detta samlade sig på en enda
punkt – – hon tyckte att det var som om hjärtroten
berörts af ett glödgadt järn – – i denna stund var hon
icke den glada, utsväfvande mätressen, icke den stolta,
koketta kurtisanen, hon var en svag kvinna, som föll för
de starka känslornas sinnesskakning.
»Oskar, är det du?!» utropade hon förfärad och tryckte
båda händerna mot bröstet, innanför hvilket tankarnas
glödjärn brände – –
Det svartnade för hennes ögon, benen gåfvo vika, hon
föll ihop som en trasa – –
Grefven mottog henne afsvimnad i sina armar. Han
befalde kusken att hjälpa sig och de båda buro henne så
fort de kunde uppför trapporna till hennes rum.
»Tokige doktorn» hade icke sagt ett ord. Han
stirrade framför sig på ett oroligt, sökande sätt. Så fort
han såg Olga bäras in i huset, slank han in i folkhopen,
som nu började växa med oerhörd fart, och trängde sig
fram, slukad af nyfikna ögon; snart var han försvunnen från
skådeplatsen.
En polis hade nu kommit tillstädes och frågat, hvad
som stod på. Några af de först ditkomna hade då med
många utsmyckningar och diverse pikanta antydningar
upplyst honom om hvad som passerat. Då nu emellertid
dramats offentliga del var slut och ridån hade gått ned på
den scen, konstapeln hade att öfvervaka: gatan, så hade
han ingenting annat att göra än att uppmana folkhopen
att skingra sig. Han gjorde också detta med en viktig
min och med det resultat, att snart endast några
professionella gatdrifvare stodo vid husväggen och med
sensationslystna anleten kikade uppåt fönstren.
Kusken hade också kommit ned, satt sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
