- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
88

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elektriska ljuset, som från tak och väggar strömmar fram ur
konstrikt anbrakta mångfärgade rosetter – allt detta
bildar sammantaget ett tjusande helt. Lägg härtill sprittande,
yster musik och sorlet från en redan i fäststämning försatt,
till största delen ungdomlig publik, och man fattar att
denna eggande atmosfär af lössläppt yra och hetsande
sinnesrus lätt rycker med den, som en gång vågat sig
inom dess trollkrets.

Grefven och hans vän voro emellertid allt för vana
vid gullkrogsprakt för att låta sig imponeras. Salongen
tycktes nästan fullsatt, men med en lätt gest kallade
baronen till sig en vaktmästare med smidig rygg, som snart
skaffat de båda herrarne en utmärkt plats i närheten af
scenen, hvarifrån man mycket väl kunde iakttaga såväl
salongen som de uppträdande utan att själf blifva
synnerligen uppmärksammad. En omtänksam Stockholmskypare
»viker» alltid på förhand de bästa platserna och sällan
begår hans drickspänningsinstinkt några misstag.

»Whisky... Uam War, om det fins, och kolsyradt
vatten!» bestälde baronen, i det han bekvämt satte sig
tillrätta i sin fåtölj och lät den lorgnettväpnade blicken spana
ut öfver salongens publik.

»Som du ser», anmärkte han, vänd till grefven, »har
jag inte öfverdrifvit, när jag sade att varietéen tagit
lofven af teatern. Den betraktas nu inte längre som blott
och bart ett ungkarlsnöje. Det vackra könet är, som du
finner, rätt talrikt representeradt... inte bara af vissa
damer, utan af anständiga familjeflickor och unga fruar. I
medelklassfamiljerna ha Sigge Wulfs kupletter och en viss
herr Bondesons drängstuguvisor börjat uttränga Grieg och
Sjögren från pianohyllan... Om Mozart och Beethowen
skola vi inte tala...»

»Men det där är ju en dekadans, som...»

»Seså!» skrattade baronen och luktade med kännaremin
på den framsatta whiskyn, »låt oss bara inte börja
på att moralisera! Det blir alltför trist... Aha, där ha
vi bekanta!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free