- Project Runeberg -  Bakom fälda rullgardiner /
204

(1896-1897) [MARC] Author: Hjalmar Wernberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men den hastiga blick, som hon egnade honom, föll äfven
på hans ansikte...

Det var en riktigt vacker gosse. Han kunde vara
omkring tjugotvå år. Han hade små mörkbruna,
välformade mustacher, ett lockigt hår, som stod långt utanför
hatten, och intelligenta mörkblå ögon. Han var en
nordisk typ med käcka, regelbundna drag.

Hans utseende, som hon tydligt observerade i
halfdunklet, slog an på Ninni så starkt, att hon helt och
hållet glömde det motbjudande, som den blåa blusen och de
fläckiga kläderna naturligtvis måste ingifva den eleganta,
parfymerade och i lyxlefnad bortskämda
varietésångerskan.

Hon stod alldeles stilla, midt framför honom, och
riktade under ett småleende blicken från sina stora, vackra
ögon rakt på hans ansikte.

Den unge arbetaren blef synbarligen helt förvirrad.
Han hade sett hennes figur afteckna sig på afstånd och
gått emot henne i tanke att hon var en vanlig »så’n
där».

Men den skepnad, i hvilken hon framstod för honom,
gjorde på honom samma intryck som om hon sett en
fédrottning uppstiga ur marken uti nattdunklet. Hennes
smärta, fina kropp var höljd i en dräkt, som skarpt
vittnade om en dyrbar, gedigen elegans och en raffineradt
utbildad smak. Och under den nobla, präktiga skinnhatten
fans ett ansikte, som med sin hvita hud och sin formsköna
drag tycktes honom vara det härligaste, det skönaste,
han någonsin skådat - -

Och så dessa beundransvärda ögon, hvilkas på samma
gång skälmska som heta blickar svepte honom i en
bengalisk eldsky ... Den unge mannen blef förvirrad,
bländad ... Han stod som fastnaglad vid marken, blodet steg
i varma vågor mot hufvudet och han såg med en
dyrkansfull, ödmjuk blick på detta lilla söta ansikte, hvilkets ögon
magnetiserade hela hans själ ...

Ninni märkte tydligt, hvilket oerhördt starkt intryck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:18:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faldarul/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free