- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Första cykeln /
264

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Slaget vid Nördlingen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nära två timmar hade han besinnat sig, och dessa
timmar hade han sedan velat återköpa med hälften af
sitt lif. Klockan var tre på eftermiddagen. Horn lät
finska rytteriet göra ett låtsadt anfall, för att maskera
reträtten, och begynte som en klok fältherre att draga
sig tillbaka i god ordning. De kejserlige märkte afsikten
och trängde på med fördubblad öfvermakt. De började
hoppas hvad de förut ej vågat, att äfven svenskarne
kunde besegras, och Piccolominis knubbiga gestalt flög
manande genom deras leder, för att med samlade massor
störta sig öfver svenskarnes blottade sidor, spränga dem
och i grund förkrossa dem.

I dalen bakom svenska härens rygg flöt mellan
båda höjderna en bäck med branta stränder och uppsvälld
af det ymniga regnet. Vid den lilla byn Hirnheim ledde
öfver bäcken en enda bro, och denna punkt lät Horn i
tid besätta, för att trygga återtåget. Artilleriet passerade
först öfver bron och var i säkerhet på Arensberg.
Främsta lederna af Horns flygel hade likaledes uppnått
byn, och de öfriga voro blott ett par bösshåll därifrån
då en ny olycka inträffade, den tredje och mest fördärfliga
på denna olyckornas dag.

Hertig Bernhard hade åtagit sig att med vänstra
flygeln uppehålla fienden, tills Horn med sina kommit
öfver bäcken. Alltför snart märkte han, att han därvid
mera rådfrågat sin tapperhet, än sin klokhet. Allt tätare
blefvo fiendens massor, allt våldsammare deras anfall.
Tre gånger störtade De Werth mot hertigens rytteri; tre
gånger blef han tillbakaslagen. Fjärde gången genombröt
han hertigens leder. Denne skickade en skvadron att
taga honom i sidan. Förgäfves. Utom sig af raseri,
ryckte hertigen sin guldstickade fana ur fänrikens hand
och störtade, åtföljd af sina tappraste, in i tätaste hopen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:19:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/a/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free