- Project Runeberg -  Fältskärns berättelser / Andra cykeln /
103

(1899-1901) Author: Zacharias Topelius With: Carl Larsson, Albert Edelfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den andra kärleken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en man, hvars rättigheter äro större än hans kärlek.
Jag vet en annan, hvars kärlek kunde vara större än
hans rättigheter – om den blott hade mod därtill.

– Fordra mitt lif – det tillhör dig!

– Ditt lif – ja hela ditt lif, men icke din död,
Bernhard! För din skull uppoffrar jag allt – make,
släkt och fädernesland. Allt ger jag dig allt, ty jag
älskar dig! Bed, och jag uppfyller din bön! Befall,
och jag lyder dig! Det finnes i himmelen och på jorden
intet, som jag vore i stånd att vägra dig – intet, utom
dig själf! För allt hvad jag försakar begär jag blott en
enda lön, men en stor, en dyrbar lön – jag begär hela
ditt lif!

– Jag har sagt att det tillhör dig!

– Ord af ett ögonblick – vet du också hvad du
sagt? Du är aderton år. I morgon kanhända, om ett
år, om tio år, skall du ha glömt att Lodoiska finns till.
Skönare och yngre kvinnor än jag skola fängsla ditt
hjärta – o du är dock så stolt och skön, hvarför skulle
icke hundrade kvinnor täfla om dig med alla kärlekens
snaror! Men jag säger dig, Bernhard, jag delar med
ingen, jag fordrar dig uteslutande, helt och ensam för
mig. Om du glömt mig en dag, skall jag, död eller
lefvande, komma till dig och säga dig: Bernhard, jag
älskar dig; minns att du är för evigt min! Ingen natt
är nog svart, ingen ort nog aflägsen, för att dölja dig
då. Du flyr öfver hafven, och jag skall följa dig; du
skyler dig i den ogenomträngligaste förklädnad, du väpnar
dig med den iskallaste köld, du stöter mig tillbaka med
det bittraste hat – förgäfves, jag följer dig ändå, jag
slår mina armar kring dig, jag trycker min kyss på
denna herrliga panna med dess svarta lockar – så!
så! – och om du än stöter en dolk i mitt hjärta, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faltskar/b/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free